Hon vill riva hindren i undervisningen om algebra

Det är inte lätt att undervisa om ekvationer. Anna Holmlund vet. Som lärare på NTI-gymnasiet märkte hon att många elever tyckte det var svårt att förstå logiken i det matematikområde som kallas algebra.

– Som lärare tycker du att du kan förklara, och det blir lätt att du visar eleverna ”hur de ska göra”. Men hur får du någon att se det du själv ser? Vi lärare måste förstå hur eleverna tänker och vilka erfarenheter de har med sig. Annars kan vi inte påverka undervisningen så att eleverna verkligen förstår, säger Anna Holmlund, som är doktorand vid Institutionen för matematiska vetenskaper och forskarskolan CUL.

Krävs ett annat tankesätt

Algebra kan beskrivas som en gren inom matematiken där en eller flera variabler i en ekvation eller ett uttryck är okända, och där man utöver siffror och tecken även använder bokstäver som x eller y. Det gör att algebra kräver ett annorlunda sätt att tänka, jämfört med till exempel procenträkning eller bråktal.

– Talen har en annorlunda roll i algebra, och det är relationen mellan de olika elementen i ekvationen som har betydelse. Det här upplevs ofta som en utmaning eftersom eleverna har med sig erfarenheter från andra räknesätt som gör det svårt att se de här strukturerna, säger hon.

Det finns en del forskning om delar och begrepp inom algebra som kan upplevas som svåra, som likhetstecknet och variablernas roll. Däremot finns inte mycket forskning om själva talen i ekvationen, och vilken betydelse de har för elevernas förståelse. Just detta är Anna Holmlunds fokus. Hon har sett att negativa tal och tal mellan noll och ett – i decimalform – kan göra att elever har svårt att lösa en ekvation som de nyss kunde lösa i heltal, även om de har miniräknare.

Kontext och modeller behövs

För att möta detta tror Anna Holmlund på att experimentera med bredden av tal i undervisningen. I ett av hennes projekt ska eleverna därför få arbeta med modeller för ekvationslösning där både negativa tal och decimaltal kan illustreras. Exempelvis ska en simulation av en elektrisk krets användas för att synliggöra ekvationer för elever som läser en yrkesinriktad el-utbildning på gymnasiet.

– Jag tror på att arbeta med kontexter och modeller som ligger nära till hands för eleverna, där de kan experimentera med olika typer av tal. Då kan man öka förståelsen och möta de intuitiva missuppfattningar och erfarenheter som eleverna har med sig, säger hon.

Bild

Lär sig av eleverna

Anna Holmlund har alltid tyckt att vetenskapliga perspektiv på undervisning är spännande.  Hon drivs av möjligheten att hitta nya sätt att se på undervisning, och vill gärna bidra till forskningen.

– Det som har varit roligast under doktorandtiden är att få intervjua elever. De har verkligen delat med sig av sina tankar och jag har lärt mig mycket om hur de uppfattar saker. Efter doktorandtiden vore det kul att kunna kombinera forskning med att fortsätta undervisa, säger hon.

Viktiga utbyten inom forskarskolan

CUL är en forskarskola inom utbildningsvetenskap och doktoranderna är utspridda på flera institutioner. Anna Holmlund är just nu den enda doktoranden på matematiska vetenskaper med utbildningsvetenskap som inriktning. Därför tycker hon det är extra värdefullt när universitetet skapar möjligheter för CUL-doktoranderna att utbyta erfarenheter.

– Vi har exempelvis möjlighet att träffas på en skrivarvecka vid Kristineberg Center för att läsa varandras texter. Att få komma i väg på det sättet, få den där informella återkopplingen och verkligen ha tid att fokusera på skrivandet – det är fantastiskt, säger hon.

Text: Ulrika Ernström