Hot och hat mot journalister – trygghetsundersökning 2017

Våld och trakasserier mot journalister har dokumenterats av ett antal NGOs (till exempel Committee to protect journalists, 2015; Freedom of house, 2015; och Reporters without borders, 2014).

Fokus ligger ofta på öppet våld riktat mot journalister i odemokratiska stater. Utan tvekan är dessa trakasserier de mest allvarliga och de är ofta ett resultat av repressiva staters myndighetsutövning eller av kriminella gruppers terror (Freedoom of house, 2015).

Studier av journalisters utsatthet i demokratiska stater är sällsynta, även om ett ökat intresse finns, och ett antal med inriktning mot europeiska journalisters utsatthet påbörjas (till exempel i Finland och Nederländerna).

Under 2010-talet har svenska journalisters utsatthet uppmärksammats alltmer såväl i undersökningar som i den offentliga debatten. Ett flertal allvarliga hot riktade mot såväl mediehus som enskilda journalister har förekommit och olika förslag på åtgärder har diskuterats.

Journalister är en yrkesgrupp som intar en nyckelroll i relation till det fria ordet och den offentliga debatten, något som gör det extra viktigt att studera deras utsatthet.

Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av kulturdepartementet. Det övergripande syftet är att kartlägga trakasserier, hot och våld riktat mot yrkesverksamma journalister i Sverige. Kartläggningen utgår från tre huvudfrågeställningar:

• Förekomst: I vilken utsträckning utsätts journalister för trakasserier, våld och hot i sin yrkesroll?
• Upplevelser av hot och våld: Vad utsätts man för, varför och av vem?
• Konsekvenser: Vilka åtgärder har de utsatta journalisterna vidtagit och påverkas de i sitt yrkesutövande och i sitt privatliv?

Enkätundersökningen bygger på ett slumpmässigt urval av svenska journalistförbundets (SJF) medlemmar (4859 personer) och har en svarsfrekvens på 32 procent.

De viktigaste resultaten

• 26 procent av journalisterna var under 2016 utsatta för våld, hot eller trakasserier.
• 4 procent av journalisterna var utsatta för någon form av våld eller skadegörelse och 25 procent var utsatta för hot och trakasserier.
• 66 procent av hoten och trakasserierna framfördes digitalt, främst via e-post och på sociala medier.
• 83 procent av förövarna var män och 60 procent var enskilda individer.
• 75 procent av händelserna genererades av bevakningen av en speciell fråga/ämne eller individ/ grupp.
• 11 procent av händelserna polisanmäldes.
• 37 procent av de utsatta journalisterna har vidtagit åtgärder för att skydda sig.
• 53 procent journalisterna har blivit rädda efter att ha utsatts och runt 25 procent har någon gång undvikit att bevaka en speciell fråga eller grupp.

Läs hela rapporten

Klicka här för att läsa hela rapporten som pdf.

Mer information

För frågor kontakta Monica Löfgren Nilsson, telefon 070-251 77 46, e-post: monica.lofgren-nilsson@jmg.gu.se