Bild
Satellitbild över svenska fjällen
Sentinel-2 satellitbild från ESA, som visar sjön Torneträsk och Abisko-området. Bilden innehåller modifierade Copernicus Sentinel-2-data från 2018.
Foto: ESA
Länkstig

Hyperspektrala data upptäcker klimatpåverkan på tundrans växtlighet

Forskningsprojekt

Kort beskrivning

Det känsliga subarktiska tundran påverkas av klimatförändringar. Den ökade temperatur i norr kan leda till förändringar som till exempel ökad biomassa av växter i vissa fall, eller skadade växter i andra. I detta forskningsprojekt används data från en ny "hyperspektrala" satellit som heter EnMAP. Studien har främst fokus på studieområden i Sverige men har också en global koppling till andra forskningsprojekt som studerar tundravegetation.

Bakgrund

Den känsliga arktiska och subarktiska tundravegetationen påverkas av de extrema klimatförändringar som nu påverkar stora delar av Arktis. Ökade temperaturer, förändrad säsongslängd och förändrade nederbördsmönster påverkar växternas hälsa, biomassa och artsammansättning. I vissa områden reagerar tundravegetationen genom att breda ut sig eller öka sin biomassa medan vegetationen i andra områden kan skadas eller dö (så kallad "browning").

Satellitdata används för att observera förändringar i tundravegetationen över Arktis. Denna studie nyttjar mer avancerade satellitdata från den så kallade ”EnMAP” satelliten för att över tid observera effekten av klimatpåverkan på tundravegetationen och biologisk mångfald. En fördel med så kallade hyperspektrala satelliter är att de kan specificera i högre detalj näringsinnehåll och andra kemiska egenskaper från växter och till visst del också marken, såsom klorofyll-och kvävehalt. Dessa kemiska egenskaper ger indikationer på växternas vitalitet och produktionsnivå vilka kan förändras av uppvärmning, torka och exponering för frost och is.

Under detta årtionde kommer flera hyperspektrala satelliter att skjutas upp, som gör det möjligt att över tid observera effekten av klimatpåverkan på tundravegetationen och biologisk mångfald.

Forskningsfrågor som studien besvarar

  • Kan biokemiska och biofysikaliska egenskaper hos tundravegetation,  som förknippas med ett torrare och varmare klimat,  upptäckas med hjälp av EnMAP?
  • Kan EnMAP upptäcka biologisk mångfald hos tundraväxter och kan hyperspektrala data användas för att observera effekten av klimattryck på biologisk mångfald?
  • Förbättras övervakningen av tundrans vegetation under klimattryck genom synergistisk användning av hyperspektrala EnMAP-data och den högre rumsliga detaljrikedomen hos Sentinel-2-data?

Resultat

Resultaten från studien är av intresse till Naturvårdsverket, Samiska renskötare, samt Myndigheten för samhällsberedskap (MSB).