Ingen tanke att studera växter på akademisk nivå

Ntwae Moiloa är nu doktorand i systematisk botanik vid Institutionen för biologi och miljövetenskap. Han ser en doktorsexamen som en dörr till både finansiering och det offentliga samtalet.

– Jag siktar inte på att bli professor utan kommer nog att arbeta administrativt. Gärna på National Research Foundation i Sydafrika som bland annat arbetar med finansiering och med att initiera samarbeten.

– Det saknas förtroende mellan traditionella medicinmän och akademi. Jag skulle vilja bidra till ökad kommunikation dem emellan. Medicinmän är oftast äldre medan akademiker är yngre och enligt medicinmannen kan de därför ingenting. Jag kommer från en by, pratar samma språk och har själv behandlats av traditionell medicin, så jag tror att det kan vara lättare för mig fungera som en brygga mellan den traditionella kunskapen och den akademiska.

Hade inga planer på att bli doktorand

Trots sitt intresse för växter hade Ntwae Moiloa aldrig tänkt på att studera dem på akademisk nivå. När han fick höra om doktorandtjänsten som nu är hans, arbetade han som forskningsassistent vid en jordbruksinstitution. Att det fanns en osäkerhet om vad en art var hade han inte ens funderat över och tvekade att söka. I sista stund skickade han dock iväg ansökan, intervjun gjorde han per telefon i en taxi med folk som stojade i bakgrunden men tjänsten fick han!

Plant.ID, det EU-finasierade projekt där hans arbete ingår, handlar om att använda den molekylära informationen i DNA för att identifiera växter.

– Traditionellt har man klassificerat växter utifrån hur de ser ut men det kan variera rätt mycket beroende på temperatur och jordmån till exempel. Vi använder konserverade delar i växtens DNA för att se om klassificeringen då blir den samma. Kanske behöver vi hitta på nya namn eller justera befintliga.

Bild

I Sverige kan utveckla han utveckla sina egna idéer

I Sverige finns en stark taxonomisk tradition, inte minst tack vare Carl von Linné. Här finns också en öppenhet för moderna metoder, menar Ntwae Moiloa som gillar den svenska akademiska miljön.

– Här i Göteborg har jag större möjlighet att interagera med kollegor på ett jämlikt plan. Det är inte lika hierarkiskt som i Sydafrika. Där är ens idéer per definition dåliga eftersom man inte är professor. Här i Sverige har jag en plattform att utveckla mina egna idéer.

I juni 2020 har han varit doktorand i två år. Som resultatinriktad person kan han bli frustrerad över att allt tar sådan tid.

­– I forskningsplanen skriver man vilka försök man ska göra och när de ska vara klara, och så händer ingenting! Det är lätt att känna sig improduktiv och tycka att man inte kan någonting medan alla andra kan allt och får resultat.

Använder molekylära metoder i sitt arbete

Hans projekt handlar om de åtta arter av Silene som finns i Sydafrika. Silene är ett stort örtsläkte med flera arter också i Sverige, till exempel rödblära och nattglim. Det råder oenighet om hur många de sydafrikanska arterna egentligen är. Ntwae Moiloa ska undersöka frågan med molekylära metoder. Han har gjort tre fältresor till Sydafrika för att samla material. Unga blad och knoppar är bäst eftersom de innehåller mest DNA. Han har inte bara samlat färskt material utan också besökt i stort sett alla herbarier i landet för att få torkat material.

­– Växterna är rätt sköra och dessutom snudd på utrotningshotade så ofta är det enklare att använda herbariematerial. Nu har jag nästan 500 prover som väntar på analys.