Sidans innehåll

Integrativ neurovetenskap

Forskningsgrupp

Pågående forskning

Projektägare

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Område

Hälsa & medicin

Ämne

Neurovetenskaper Farmakologi och toxikologi Beroendelära

Kort beskrivning

Forskargruppen studerar hur nervcellskommunikation och plasticitet i enskilda hjärnregioner kan påverkas av livsstilsfaktorer och beroendeframkallande substanser, så som nikotin och alkohol. Gruppen forskar även kring hur dessa rubbningar i nervcellernas funktion kan leda till förändringar i beteende.

Forskningsfokus

Vår forskargrupp arbetar med att förstå regleringen av nervcellsaktivitet i mikro och makrokretsar, samt hur rubbningar i denna signalering kan bidra till att reglera beteende. Framför allt studerar vi hur exponering för olika beroendeframkallande substanser, så som nikotin och alkohol, kan rubba hjärnans funktion och därigenom förändra beteenden.

Tidigare fynd

Vår prekliniska forskning har visat att nikotin förändrar hjärnan i en väldigt specifik spatial och temporal sekvens. Nikotin rubbar inte bara nervcellsaktiviteten i hjärnregioner som är viktiga för att skapa vanan att röka, utan påverkar också känslomässiga kretsar, vilket kan bidrar till att ge en känsla av oro och ångest under abstinensfasen. Vi har också visat att nikotin förstärker inlärning i det akuta skedet, vilket kan bidra till att man snabbt etablerar en rökvana. Under abstinensfasen däremot är inlärningen nedsatt i upp till 6 månader. Detta kan i sin tur kan göra det svårt att vänja sig av med rökvanan. Vår hypotes är att de neurofysiologiska rubbningar som nikotin orsakar är fundamentala för beroendeutvecklingen, och att de spelar en viktig roll vid återfall. Vi tror också att vi kan underlätta rökavvänjningen genom att återställa funktionen i dessa nervcellskretsar.

Pågående studier

Vi genomför nu detaljerade studier för att identifiera signaleringsvägar som kan aktiveras/inaktiveras för att återställa balansen. Framför allt har vi ett pågående translationellt projekt där vi utvärderar hur livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet och kost kan bidra till att påskynda hjärnans återhämtning och därmed öka chansen till nikotinfrihet. Även om förändringar i hjärnans funktion är vårt huvudsakliga intresse så studerar vi även perifera processer, så som effekter på kardiovaskulära funktioner och hematologi.