Intensivt vs. traditionellt format med patientinvolvering vid PTSD

Projektet är affilierat med Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet GPCC.

Bakgrund

Post traumatiskt stressyndrom (PTSD) är mycket vanligt efter trauman och kan uppstå när personer inte klarar att psykologiskt hantera svåra livshändelser som inneburit risk för liv och hälsa. PTSD karaktäriseras av ett plågsamt återupplevande av händelsen, undvikande av påminnelser, tankar och känslor, samt en ökad fysiologisk och psykologisk arousal (dvs beredskap och vaksamhet). Exempel på potentiellt traumatiserande händelser är naturkatastrofer, krigs och tortyrupplevelser, interpersonellt våld eller sexuellt våld och övergrepp [1]. Livstidsprevalensen för PTSD uppskattas i Sverige och Västeuropa till mellan 5–7% [2]. Att ha en obehandlad PTSD ökar risken för såväl andra psykiatriska tillstånd som försämrad kroppslig hälsa [3]. PTSD innebär stor påverkan på personens funktionsförmåga och visar sig i ofta försämrad livskvalitet, större sjukvårdskonsumtion såväl psykiatrisk som somatisk och försämrad ekonomi [4].

Vid Verksamhetsområde, Psykiatri, Södra Älvsborg sjukhus pågår ett forskningsprojekt där två olika behandlingsformat jämförs med varandra. Vi har introducerat ett nytt format där behandling pågår under 8-dagar, intensivformat. Då intensivbehandling vid PTSD är oprövad i Sverige och inga studier finns om personernas erfarenheter är det viktigt att involvera personen i beslutet om vilken behandlingsformat som personen föredrar och passar den aktuella livssituationen. Det finns studier som pekar på att när personen är delaktig så har det en positiv effekt på nöjdhet av vården och att effekten ökar med symptomlindring som följd. De olika behandlingsformaten består av intensivt 8-dagars format med 16 sessioner traumabearbetning. Fysioterapi/fysisk aktivitet 4 ggr/dag och psykoedukation på kvällen. Terapeutrotation ingår i konceptet. Patienterna bor på patienthotell för att kunna fokusera på behandlingen.

Det andra behandlingsformatet består av traditionellt format. Startar med sex sessioner stabilisering som motsvarar psykoedukationen i det intensiva formatet. Patienten går i traumabearbetning med en och samma terapeut 16 sessioner.

Behandlingen i båda formaten består av två evidensbaserade metoder utvecklade för att bearbeta trauman. Traumafokuserad KBT: Prolonged Exposure (PE) och Eye Movement Desensitation and Reprocessing (EMDR). Metoderna har visat god effekt vid i traditionellt format av behandling [5].

Hörnstenar projektet vilar på

Personcentrering med fokus på delaktighet och medbestämmande. Patienten får information om vilka behandlingsalternativ som finns. Informationen innehåller en beskrivning av skillnaden mellan behandlingsformaten/metoderna där patienten tillsammans med terapeuten diskuterar vad det innebär och vad som bäst fungerar för patienten. Det möjliggör ett informerat beslut om vilket behandlingsformat som passar bäst. Utgångspunkten är att patienterna är den som vet och kan sin situation bäst. Därefter samskapas en behandlingsplan där en trauma inventering ingår och som man sedan utgår från vid traumabearbetningen.

Terapeutrotation Intensivformatet använder sig av terapeutrotation. Det innebär att fokus blir på patienten och inte på relationen mellan patient och terapeut som är det vanliga i psykoterapeutisk behandling. Vi har preliminära resultat från ett examensarbete där erfarenheter av terapeutrotation undersöktes enligt metodprinciper från Reflective lifeworld research [6, 7].

Teamets betydelse. Teamet är tvärprofessionellt med 3 psykologer, 2 sjuksköterskor (1 leg. Psykoterapeut), 1 arbetsterapeut (leg. Psykoterapeut), 1 socionom och 1 skötare, samtliga har minst grundläggande utbildning i psykoterapi och en fysioterapeut som håller i den fysiska aktiviteten. Teamet träffas två gånger per dag och rapporterar till hela teamet. Informationen tas med och refereras till vid nästa behandlingssession. En viktig beståndsdel är lyhördhet för patientens behov. En trygg patient är en förutsättning för att kunna genomföra en behandling som är svår och ställer stora krav på både patient och terapeut.

Frågeställningar som besvaras med kvantitativ forskningsdesign

• Hur påverkar intensivformatet symptombelastning och funktionsnedsättning jämfört med traditionell behandling?
• Finns det några risker att delta intensivformatet jämfört med traditionell behandling?
• Finns det en skillnad mellan interventions och kontrollgrupp avseende hur många patienter som inte längre uppfyller kriterier för PTSD diagnos efter avslutad behandling?
• Påverkar demografiska faktorer, traumaspecifika faktorer, symptombelastning och behandlingspreferens utfallet av respektive behandlingsformat?
• Påverkar symptombelastning, samsjuklighet eller traumaspecifika faktorer patientens preferenser för ett visst behandlingsformat?
• Påverkar intensivformatet avhopp från behandlingen?
• Finns det någon skillnad mellan hur personer uppfattar delaktighet och bemötande mätt med KUPP i de olika behandlingsformaten?

Frågeställningar som besvaras med kvalitativ forskningsdesign

• Hur erfars Intensivbehandling vid PTSD?
• Vad har betydelse vid val av behandlingsformat?
• Hur påverkar terapeutrotationen relationen mellan patient och terapeuter?