Iva Johansson - Viktigt att identifiera högriskpatienter vid malignt melanom i huden

Länk till avhandlingen

Viktigt att identifiera högriskpatienter vid malignt melanom i huden

Bild

Malignt melanom med ursprung i huden ökar stadigt och är en av de mest aggressiva tumörsjukdomarna i Sverige med cirka 4500 nya fall och 500 dödsfall per år. UV-strålningen är den främsta orsaken och sjukdomen ökar stadigt. Tumörformen varierar stort när det gäller makroskopiskt och mikroskopiskt utseende, molekylär karakteristika, samt inte minst tendensen att sprida sig till andra delar av kroppen, svara på behandlingarna och slutligen leda till döden.

Sedan introduktionen av nya cancerläkemedel under det senaste decenniet har prognosen vid spridd sjukdom glädjande nog förbättrats avsevärt och upp till 50 procent av patienterna svarar på behandlingen. Det är främst immunterapi med användning av så kallade immuncheckpointhämmare som har revolutionerat behandlingen av spritt melanom.

– Men behandlingen är kostsam och kan ge allvarliga och ibland långvariga biverkningar. Det är viktigt att identifiera de högriskpatienter som kommer att ha nytta av behandlingen och svara på ett optimalt sätt, säger Iva Johansson, överläkare i klinisk patologi, subspecialiserad i hudpatologi. Hon arbetar på avdelningen för patologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Tumörens tjocklek avgör merparten av prognosen
Riskfaktorerna för en mer allvarlig sjukdom med risk för vidare spridning hittar man bland annat i själva modertumören och det är tumörens tjocklek som avgör merparten av prognosen.

– Patienterna med tumörtjocklek som överstiger 1 mm erbjuds idag även en undersökning av portvaktskörteln, som då bortopereras. Hittar man dottertumörer i portvaktskörteln är prognosen i regel sämre. Men undersökning i sig innebär ett kirurgiskt ingrepp med risk för biverkningar såsom störningar i lymfavflöde och svullnad av arm eller ben.  Och många melanom sprider sig till övriga kroppen trots att portvaktskörteln varit negativ. Därför behövs fler markörer som identifierar högriskmelanom på ett säkrare sätt.

I ett av arbeten gjordes en djupdykning i den molekylära bakgrunden av melanom som uppstår i kroniskt solskadad hud.

– Denna typ av melanom är den näst vanligaste formen av melanom i Sverige, och har inte tidigare studerats i samma utsträckning som den vanligaste typen, den som istället uppstår i intermittent solexponerad hud hos något yngre patienter.

Deras resultat bidrar nu med en ny kunskap kring molekylära händelser i övergången från cancer in situ (det vill säga att cancern i ett tidigt stadium där den enbart växer i de cellager där den uppstått), till invasivt melanom, som växer in i närliggande vävnad.

Nytt genetiskt test kan identifiera patienter som kan slippa portvaktkörtelundersökning
I studierna II och III, utvärderades ett nytt prognostiskt molekylärt test, ett så kallat CP-GEP test som med en hög grad av säkerhet kan identifiera patienter som borde kunna slippa en portvaktkörtelundersökning, då den mest sannolikt ändå blir negativ. Detta gäller för cirka en tredjedel av patienterna med melanomtjocklek 1–2 mm.

Samma test har visat sig kunna särskilja patienter med hög respektive låg risk för sjukdomsåterfall, men testmetodiken behöver finjusteras innan det kan vara aktuellt med användning i klinisk rutinsjukvård.

– I sista arbetet har vi räknat inflammatoriska celler i anslutning till invasiva hudmelanom . Våra resultat visade att det finns ett samband med ett lågt antal CD8+ och CD20+ lymfocyter, och risken för tumörspridning till hjärnan i ett senare skede. Detta jämfört med tumörer som inte spridits vidare trots långtidsuppföljning

Även denna metoden behöver utvärderas i ett större patientmaterial avseende dess potential som prognostisk biomarkör.

Mer kunskap om malignt melanom

• Cancerfonden: Vad är malignt melanom?
• 1177: Melanom - hudcancer

Text: Susanne Lj Westergren