Länkstig

Jeanette Carlqvist: Kontrastmedels påverkan på njurar och sköldkörtel – och hantering av knölar i sköldkörteln

Publicerad

Jodkontrastmedel används vid många röntgenundersökningar. Jeanette Carlqvist har studerat hur dessa medel påverkar njurar och sköldkörtel. Resultaten kan få betydelse för hur riskfaktorer hanteras inför röntgen med kontrastmedel.

Bild
Jeanette Carlqvist, neuroradiolog vid Neurointervention på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

JEANETTE CARLQVIST
Disputation: 11 april 2025 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Effects of contrast media on renaI and thyroid function  - and the impact of thyroid nodules
Ämnesområde: Radiologi och bildbehandling
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper

Jodkontrastmedel har länge varit en viktig del av röntgenundersökningar, men tidigare studier om dess påverkan på njurar och sköldkörtel har ofta varit begränsade till retrospektiva observationsstudier. I den stora SCAPIS-studien har Jeanette Carlqvist kunnat undersöka effekterna på en slumpmässigt utvald grupp vuxna i åldern 50–65 år.

Forskningen har också utvärderat en ultraljudsbaserad metod för att selektera sköldkörtelknölar för vidare utredning med finnålspunktion. Knölar i sköldkörteln är vanliga, men bara en liten andel är elakartade. Därför är det viktigt att kunna bedöma vilka som kräver vidare undersökning.

Påverkan på njurar och sköldkörtel

Jeanette Carlqvists avhandling visar att jodkontrastmedel är säkra att ge till personer med normal till måttligt nedsatt njurfunktion. Inga kliniskt relevanta förändringar i njurfunktionen efter kontrastmedel noterades.

– Vi noterade en diskret påverkan på sköldkörtelfunktionen, men den var inte kopplad till några tydliga kliniska symtom. Däremot såg vi att individer med autoimmunitet oftare utvecklade subklinisk hypotyreos, som är en lindrigare form av nedsatt sköldkörtelfunktion, säger Jeanette Carlqvist, som är neuroradiolog vid Neurointervention på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

Resultaten kan ge stöd för de nationella riktlinjer som anger när försiktighetsåtgärder bör vidtas inför kontrastmedelsundersökningar.

Figur från avhandlingen. Ultraljudsbild av knöl (helvit pil) i höger sköldkörtellob (genomskinlig pil). Förändringen är lågekogen och klassas som EU-TIRADS 4. Finnålspunktion rekommenderas om förändringen är större än 15 mm för att utesluta malignitet.

Metod för att bedöma sköldkörtelknölar

En annan del av studien fokuserade på ultraljudsscreening av sköldkörteln, där det europeiska riskstratifieringssystemet EU-TIRADS användes för att selektera knölar för vidare utredning.

– Vi såg att när man screenade en stor grupp individer med ultraljud av sköldkörteln var förekomst av cancer mycket låg när EU-TIRADS användes för att välja vilka knölar som skulle utredas vidare. Avhandlingen inkluderar även en randomiserad studie vilken visade att EU-TIRADS-selektion av knölar som ska utredas med finnålspunktion var säkert, jämfört med en mer generell metod där alla knölar större än en centimeter punkteras, säger Jeanette Carlqvist.

Fynden kan vara till hjälp för att utforma riktlinjer kring hantering av sköldkörtelknölar som upptäcks av en slump vid andra undersökningar.

Figur från avhandlingen. Markant lågekogen knöl i EU-TIRADS 5-kategorin, där förändringen är mörkare än halsens muskler och det finns misstanke om att den växer utanför sköldkörteln framtill varför malignitet får misstänkas.

Samarbete och utmaningar i forskningen

Vad har varit roligt och vad har varit utmanande med doktorandprojektet?
– Det har varit otroligt givande och nyttigt att vara med från början att lägga upp studier och gå igenom alla de praktiska och vetenskapliga avvägningar som krävs för att göra det möjligt. Samtidigt inser man också att det är svårt att få allt perfekt. Givetsvis väldigt roligt att få samarbeta med många olika specialiteter.

Text: Jakob Lundberg