Bild
Avhandlingens omslagsillustration föreställer ultraljudsbilden av prostatakörteln vid undersökning. Illustrationer av Josefin Örtegren.
Länkstig

Joakim Örtegren: Prostatabiopsi – cancerupptäckt och risk för infektion

Publicerad

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Joakim Örtegrens avhandling undersöker om vävnadsprover från ytterligare en del av prostatakörteln leder till att fler cancerfall upptäcks. Han har också kartlagt riskfaktorer för infektion efter vävnadsprovtagning.

Bild
Joakim Örtegren, specialistläkare i urologi och allmänkirurgi på Centrallasarettet i Växjö och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

JOAKIM ÖRTEGREN
Disputation: 27 september 2024 (klicka för mer info)
Doktorsavhandling: Prostate biopsy - cancer detection and risk of complications
Ämnesområde: Urologi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper

Fler än 12 000 män drabbades av prostatacancer i Sverige 2022. Överdiagnostik och överbehandling är vanlig, och det skapar oro och lidande hos många.

I de allra flesta fall utförs vävnadsprovtagning (biopsi) från prostatakörteln för att ställa diagnosen prostatacancer.

– Alla ingrepp innebär risker för patienten. Varje biopsi ska vara motiverad, ha goda förutsättningar att hitta en cancer och vara minimalt riskabel. Den vanligaste allvarliga komplikationen efter transrektal biopsi är infektion, säger Joakim Örtegren, doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper och specialistläkare i urologi och allmänkirurgi på Centrallasarettet i Växjö

Transrektal biopsi innebär att man tar vävnadsprov från prostatakörteln genom att använda en ultraljudsstav som förs in via ändtarmen. Ultraljudet hjälper läkaren att se och ta provet på rätt ställe i prostatan.

Figur 10, sidan 35 i avhandlingen. Transrektal ultraljudsprobe BK Medical Triplane E14C4t med biopsikanal för side-fire biopsi (blå linje) och end-fire (röd linje).

Identifierat riskfaktorer

Vad handlar din forskning om i korthet?
– Vi har studerat om det hittas fler cancerfall när man lägger till biopsitagning från främre delarna av prostatakörteln, utöver att ta biopsi från den bakre delen av körteln som är det traditionella sättet, säger Joakim Örtegren och fortsätter:

– Vi har också analyserat om en rutin med urinodling inför prostatabiopsi kan minska risken att drabbas av en infektion som komplikation. Dessutom har vi identifierat riskfaktorer för infektion efter biopsi och undersökt betydelsen av att ha flera riskfaktorer samtidigt.

Figur 2, sidan 3 i avhandlingen. Prostatakörtel med markerad zonindelning och anatomiska landmärken.

Kan inspirera till vidare forskning

Vilka är de viktigaste forskningsresultaten?
– Vi fann inget stöd för att biopsi från främre delarna av prostatakörteln ökar andelen cancer som hittas. Och den kliniska rutinen med urinodling inför transrektal biopsi minskar inte risken att drabbas av en infektion.

Vad fick ni fram om riskfaktorer för infektion efter biopsitagning?
– Vi har visat att diabetes och att ha haft en tidigare urinvägsinfektion nästan dubblerar risken att drabbas av infektion. Att ha fått förskrivning av någon antibiotika eller att ha symtom från godartad prostataförstoring ökar också risken för infektion, säger Joakim Örtegren.

– Det visade sig också att förekomsten av infektion ökar tydligt med antalet riskfaktorer. Från 4 procent hos patienter utan riskfaktorer till 12 procent hos dem som har tre riskfaktorer samtidigt. Resultaten kan ge inspiration för mig eller andra att forska vidare kring riskfaktorer och hur de kan påverka utfallet.

Figur 5, sidan 17 i avhandlingen. Beskrivning av olika riktningar för att ta biopsier: transrektal (som studerats i Joakim Örtegrens avhandling) och transperineal, med nålmarkeringar och topografisk anatomi.

”Lagarbetet är det roligaste”

Vad har varit givande och utmanande med doktorandprojektet?
– Doktorandtiden har varit väldigt stimulerande och utmanande och känns som starten på något som kommer att prägla resten av mitt arbetsliv, även om jag blir kvar på ett länssjukhus. Det känns viktigt att visa att klinisk forskning kan bli vardag även på länssjukhus, säger Joakim Örtegren och fortsätter:

– Även om många delmoment är ensamarbete för en doktorand så är det ett lagarbete att få ett projekt klart. Att göra det tillsammans är det roligaste. Att få arbeta med andra forskare och mejsla fram ett intressant projekt och sen få värdera resultat och förtydliga vad vi kommit fram till har varit krävande men väldigt tillfredsställande.

Text: Jakob Lundberg