Johan Malmgren - Intensivvårdsöverlevare har betydligt fler livskvalitetsrelaterade besvär

Länk till avhandlingen i GUPEA

Intensivvårdsöverlevare har betydligt fler livskvalitetsrelaterade besvär

Det är många olika små faktorer i livet som påverkar IVA-överlevares livskvalitet. Med hjälp av forskningsresultaten i denna avhandling har man nu kunnat se vilka av dessa faktorer som har ett starkare samband med livskvalitén än andra.

Med allt fler patienter som överlever intensivvård ökar behovet av att på bästa sätt kunna utvärdera hur de som vårdats på IVA mår på lång sikt. Under de senaste 20–30 åren har studier visat på besvär inom bland annat fysisk och psykisk hälsa ⁽¹⁾, sömn, fatigue (trötthet), smärta, kognitiv förmåga, samt möjlighet att komma tillbaka i arbete.

Bild

Men de metoder som används idag för att mäta livskvalitet har dock inte utvecklats för att passa de besvär som patienter på en IVA-avdelning får. För detta behövdes det ett nytt verktyg, specifikt för intensivvård, kände Johan Malmgren, överläkare på två intensivvårdsavdelningar vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset – CIVA och NIVA ⁽²⁾.

– När man är ung och ny inom intensivvård så dras man ofta till det som är mest bråttom. Men med åren glider de flesta över i att snarare fundera på hur det går för patienterna efteråt, och hur vi kan göra största möjliga nytta för både patienterna och deras familjer på lång sikt. På en så stor avdelning som CIVA möter du ett ofantligt stort antal människoöden med åren, och det skapar förutsättningar för personliga reflektioner, och just dessa har utgjort basen för inriktningen på avhandlingen.

Bildtext till ovan citat: I avhandling har Johan, förutom forskningsstatistik mm, valt att ta med citat med anknytning till livet från olika filosofer och författare. Detta citat är av John-Stuart Mill.

Ett nytt IVA-anpassat frågeformulär kring livskvalitet togs fram
Avhandlingen är i första hand metodologisk och syftar till att beskriva de första stegen mot ett frågeformulär som är skapat specifikt för utvärdering av IVA-överlevares livskvalitet och besvär.

– Den övergripande utgångspunkten har varit att ett sådant frågeformulär bäst grundar sig på IVA-överlevarnas egna beskrivningar, varför en kvalitativ metodik med semi-strukturerade intervjuer valdes i första delstudien. Fynden från intervjuerna gjordes om till ett frågeformulär, där man sedan jämförde IVA-överlevare med icke intensivvårdade kontrollpersoner, allt för att med så hög precision som möjligt kunna få fram just de besvär som är unika för IVA-överlevare.

I efterföljande tvärsnittsstudie testades det preliminära frågeformuläret på 518 vuxna IVA-överlevare och 231 kontrollpersoner. Av de som tackat ja till deltagande inkom 395 av IVA-överlevare och 197 av kontrollpersoner med ett frågeformulär. IVA-överlevarna hade ett signifikant sämre resultat på 77 procent av frågorna jämfört med kontrollpersonerna.

De sjukdomsrelaterade Inklusionskriterierna för de IVA-överlevare som ingick i de olika delarbetena i avhandlingen, var att de skulle ha intensivvårdats i minst 72 timmar, de fick ha samtliga inläggningsdiagnoser utom uttalat neurologiska/neurokirurgiska. I delarbete två utforskades även vilken betydelse samsjuklighet och socioekonomiska faktorer hade för skillnaderna mellan grupperna.

Forskningen har kartlagt vilka besvär som kan relatera till livskvalitén
Resultaten i forskningen har tagit fram sätt att mäta livskvalitet och andra besvär som finns där lång tid efter intensivvårdstiden. Men resultaten som forskningen speglar handlar egentligen inte om hur personerna mår efteråt.

– Men det är ändå intressant att efter att ha frågat om över 200 olika
sorters besvär ⁽³⁾ inom allt från fysisk hälsa, kognition, sömn, smärta, psykisk hälsa, ja så gott som allt helt enkelt, så kan vi nu visa att över tre fjärdedelar av besvären är signifikant värre hos intensivvårdsöverlevare än hos personer som inte intensivvårdats.

Bildtext till ovan poster: Resultaten i artikel 1, dvs 600 personers svar på över 200 frågor, som visualiserats i över 100 000 datapunkter. Dessa har fått bilda ett stort diagram med studiedeltagare horisontellt, frågor vertikalt, och där de rödare prickarna representerar sämre mående.

– I vår sista artikel testade vi ett antal olika sätt på vilka livskvalitet hos vår överlevargrupp skulle kunna vara strukturerad. Det är abstrakt, men tänk så här: Har bollsinne med händer och bollsinne med fötter en övergripande bollsinne-mekanism? På samma sätt har vi undersökt om livskvalitet inom respektive kapitel ‘sitter ihop’ med varandra.

Det är tydligt att för IVA-överlevarna så är det inte de vardagliga besvären, även om de är vanliga, som i första hand påverkar livskvaliteten, utan dessa besvärs påverkan på det sociala livet samt vilken framtidsoro de skapar.

MER FAKTA

1. WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i. Psykisk hälsa är alltså inte detsamma som frånvaron av psykisk sjukdom.
2. CIVA – Centrala intensivvårdsavdelningen, behandlar svårt sjuka som kräver noggrann övervakning, avancerad behandling och omvårdnad. Många patienter behöver också intensivvård efter större operationer.
   NIVA – Neurointensivvårdsavdelningen, behandlar personer som behöver intensivvård efter akuta skall- och ryggradsskador eller akut neurologisk sjukdom.
3. I första delstudien sorterades över 200 funna besvär in i 13 domäner: Kognition, fatigue, fysisk hälsa, smärta, ADL, mental hälsa, sömn, känselorganen, aptit och alkoholbruk, sexuell hälsa, gastrointestinala besvär, urinvägsbesvär och arbetslivsbesvär.

Text: Susanne Lj Westergren