Johan Wersäll: Så kan diabetisk ketoacidos hos barn förebyggas
Diabetisk ketoacidos är en livshotande komplikation till diabetes. I Sverige har barn från hushåll med låg ekonomisk standard 40 procents ökad risk att drabbas av ketoacidos innan deras diabetes upptäcks. Det visar Johan Wersälls doktorsavhandling.
JOHAN WERSÄLL
Disputation: 6 december 2023 (klicka för mer info)
Doktorsavhandling: Risk Factors for Diabetic Ketoacidosis in Children
Ämnesområde: Anestesi och intensivvård
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Vid insulinbrist kan glukos (druvsocker) inte komma in i cellerna, utan stannar kvar i blodet och orsakar gradvis ökande urinmängder som innehåller glukos.
Täta urintömningar och stark törst är typiska symptom. Och eftersom cellerna inte får sitt nödvändiga bränsle uppstår trötthet och viktnedgång. Den ökade nedbrytningen av fett i kroppen leder till surhet i blodet och illamående.
Tillståndet heter diabetisk ketoacidos (DKA). Om behandling med insulin inte sätts in leder denna komplikation så småningom till medvetslöshet och slutligen döden.
”Kan förebyggas helt”
Mer än 20 procent av barnen som insjuknar i diabetes typ 1 i Sverige hinner utveckla ketoacidos innan deras diabetes upptäcks.
– Detta är en av våra största folksjukdomar och potentiellt går diabetisk ketoacidos att förebygga helt. Om medvetenheten ökar i samhället om tidiga symptom på diabetes skulle många barn slippa drabbas av DKA, säger Johan Wersäll, som är anestesi- och intensivvårdsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Hur kan man öka kunskapen hos både befolkningen och sjukvården?
– Genom informationskampanjer. I Italien och Frankrike har det genomförts enorma posterkampanjer på bland annat vårdcentraler och skolor. Det har lett till en ordentlig minskning av antalet fall av DKA.
Johan Wersälls forskning visar att närmare 60 procent av barnen som läggs in för nyupptäckt diabetes med komplikationen ketoacidos har haft kontakt med primärvården under de fyra föregående veckorna.
Mer än 40 procent av dessa barn fick en fördröjd sjukhusinläggning, enligt Wersälls avhandling. Alla hade haft diabetesrelaterade symptom när de var i kontakt med primärvården men de blev ändå inte skickade till sjukhus samma dag.
Låg inkomst en riskfaktor
I en av avhandlingens studier undersöktes om det finns en koppling mellan DKA och ekonomiska förutsättningar. Wersäll använde en standardiserad europeisk definition av hushåll med ”låg ekonomisk standard” som innebär en disponibel inkomst på mindre än 60 procent av medianvärdet i landet.
– Vår studie visade på ett starkt samband. Barn från hushåll med låg ekonomisk standard hade mer än 40 procents ökad risk att drabbas av ketoacidos.
Screening av barn
Vad, utöver informationskampanjer, kan samhället göra för att färre barn ska behöva drabbas av diabetisk ketoacidos?
– Screening skulle kunna vara ett viktigt verktyg för att fler barn ska få behandling för diabetes i tid, innan akuta komplikationer hinner utvecklas. I Italien finns numera en lag om att alla skolbarn i en viss ålder ska erbjudas screening, säger Johan Wersäll.
Hur funkar en sådan screening?
– Det är ett blodprov där man testar för antikroppar mot insulinproducerande celler. Utifrån dessa värden går det att med relativt hög precision förutsäga risken för diabetes typ 1 inom fem år. Barn med ökad risk kan på så sätt fångas upp, följas upp och få behandling tidigt om de utvecklar sjukdomen. På det sättet skulle förhoppningsvis diabetisk ketoacidos kunna förebyggas i stor utsträckning.
Text: Jakob Lundberg