Vad handlar din forskning om?
– Jag vill förstå hur mänskliga sädesceller kan simma. Min forskargrupp skapar därför högupplösta 3D-rekonstruktioner av framför allt spermiernas svansar, som är den motor som driver spermierna framåt. Vi är de första forskarna någonsin som tittat på mänskliga spermier i så hög upplösning.
Varför är det så intressant?
– Vi människor skulle inte finnas utan fungerande spermiesvansar. Därför är det märkligt att vi inte i detalj vet hur de ser ut. Men våra studier har fler skäl: inuti spermiesvansen finns något som kallas flageller. De finns på många ställen i kroppen och har en viktig funktion, till exempel på lungornas yta, där de för bort damm och smuts som vi andas in. Det är också flageller som för ägget genom äggledaren ner till livmodern.
Hur blev du intresserad av just det här?
– Det var när jag var postdoktor vid Oxfords universitet och forskade på flageller i den afrikanska sömnsjukeparasiten. När jag tittade på mina 3D-rekonstruktioner av deras flagellstrukturer, insåg jag att de såg väldigt annorlunda ut mot andra arter som vi studerat.
– Det fick mig att fundera på vilken av de modellorganismer som vi studerade för att förstå flagellernas funktion som var mest lik människan. När jag sökte i litteraturen upptäckte jag att det inte fanns några 3D-rekonstruktioner av mänskliga flageller. Så då tänkte jag att detta måste bli mitt forskningsfokus.
Har du gjort några intressanta upptäckter?
– 2018 gjorde vi den allra första 3D-rekonstruktionen av mänskliga sädesceller med en metod som kallas kryoelektrontomografi. När vi såg bilderna så skrek vi av upphetsning, eftersom den spiralformade struktur vi upptäckte allra längst ut på spermiesvansen aldrig tidigare setts i en flagell. Vi döpte den till TAILS och försöker nu klura ut vilken funktion den har när spermien simmar.
– Eftersom vi var först i världen med den här forskningen var det inte så osannolikt att hitta något nytt. Men vi hade ingen aning om vad det skulle vara. Det är därför vår forskning är så spännande, som en resa in i det okända inuti våra egna kroppar.
Berätta om en höjdpunkt i din forskning!
– Det kändes otroligt bra att få forskningsmedel så att jag kunde starta ett eget laboratorium. Under lång tid har jag haft alldeles för många forskningsidéer som jag inte hunnit genomföra, men det kan jag nu.
Hur kan din forskning bidra till samhället?
– Om flagellerna i kroppen inte fungerar normalt blir man allvarligt sjuk och kan exempelvis drabbas av dövhet, barnlöshet och återkommande infektioner i lungorna. Min forskargrupp undersöker hur flagellerna är strukturerade för att kunna röra sig Målet är att skapa en teknisk ritning av den mänskliga flagellen som beskriver de olika delarna och hur de fungerar.
– Fram tills nu har forskarna använt en typ av gröna alger som modellorganism. Det har varit en framgångsrik metod för att förstå flagellens biologi, men det är osäkert hur väl dessa upptäckter hjälper till att förstå mänskliga flageller. Vår forskning visar nämligen att skillnaderna är stora i flagellstrukturen mellan gröna alger och människa. Därför behöver vi kanske omvärdera vilken modellorganism som är den mest lämpliga för att förstå mänskliga flagellstrukturer.
Intervju: Annika Wall. Bearbetning: Eva Lundgren
