Hemmet är en lika säker plats som sjukhuset när en medicinsk abort under graviditetsveckor 12–22 påbörjas. Resultat från Johanna Rydelius avhandling kan öka tillgängligheten till abort globalt, förhoppningsvis även i länder med begränsade resurser.
Bild
Johanna Rydelius, specialistläkare inom gynekologi och obstetrik, verksam vid sektionen för benign gynekologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper
Andelen aborter som genomförs efter 12 graviditetsveckor är en minoritet av alla aborter, men risken för abortrelaterade komplikationer är högre i den här gruppen. I Sverige utförs ca 5 procent av aborterna efter 12 veckor, en andel som varit stabil de senaste åren.
– Min forskning handlar om att förbättra den kliniska handläggningen av abortvård för personer som genomgår en abort efter 12 graviditetsveckor. Det handlar om att förkorta vårdtider, förenkla vårdförlopp, ge abortsökande personer mer flexibilitet och autonomi. Men också om att undersöka säkerhetsaspekter kring behandlingsalternativen samt underlätta för preventivmedelsanvändning efter aborten, säger Johanna Rydelius, specialistläkare inom gynekologi och obstetrik, verksam vid sektionen för benign gynekologi på Sahlgrenska Universitets-sjukhuset, och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper
I länder där abort är lagligt ökar andelen medicinska aborter jämfört med kirurgiska aborter, vilket utökat möjligheten för dem som vill utföra en abort.
– Efter 12 graviditetsveckor används både kirurgisk och medicinsk metod. Medicinsk metod är mindre beroende av abortvårdgivarens kompetens och att föredra i vissa kontexter. Tyvärr är tillgängligheten till abort efter 12 veckor sämre, vilket ofta beror på juridiska aspekter men kan också bero på att det tex saknas slutenvårdsplatser eller andra resurser.
Figur 3 från avhandlingen: Aborttal (antal/1000 kvinnor, 15–44) enligt graviditetsålder i Sverige 1985–2022. Källa: Statistikdatabas för aborter. Socialstyrelsen.
Vårdtiden på sjukhus blev signifikant kortare
I en av delarbetena deltog gravida personer 18 år och äldre som genomgick medicinsk abort vid 12 – 22 veckan av graviditeten. I den behandlingen ingår två olika läkemedel som tillsammans bidrar till utstötning av graviditeten. Båda grupperna tog mifepriston på abortmottagningen enligt rutin. 24–48 timmar senare tog deltagarna i den ena gruppen den första dosen misoprostol hemma två timmar innan de åkte till avdelningen. Den andra gruppen tog den fösta dosen efter ankomst till vårdinrättningen.
– Vårt viktigaste resultat är att det är effektivt och säkert för en kvinna som ska genomgå en abort efter 12–22 graviditetsveckor att ta den första abortmedicinen hemma innan de åker till avdelningen för resterande behandling. Fler genomgick sin abort som en dagvårdsbehandling och vårdtiden på sjukhus blev avsevärt kortare.
Förbättrad tillgänglighet stärker den gravida kvinnan
Johanna Rydelius tror att deras resultat kan öka tillgängligheten till abort globalt, förhoppningsvis även i länder med begränsade resurser. Självstyrda medicinska aborter spelar med andra ord en avgörande roll för att förbättra tillgängligheten och har stärkt gravida kvinnors möjligheter i olika sammanhang.
Vad har varit mest givande och utmanande med doktorandprojektet? – Det har varit väldigt roligt och har känts oerhört relevant att bedriva två större kliniska läkemedelsprövningar. Under COVID-19 pandemin fick vi kämpa en del för att hålla inkluderingen i gång, men vi passade också på att undersöka hur pandemin påverkade abortvården vilket resulterade i en studie i sig.
*Medicinsk abort: I en medicinsk abort ingår två läkemedel som i kombination med varandra bidrar till en effektiv och för kvinnan så skonsam utstötning av graviditeten som möjligt.