Johnna Sahlsten Schölin: Större vårdbehov hos adopterade med läpp-käk-gomspalt
Cirka ett av 700 barn föds med läpp-käk-gomspalt (LKG). Det är en avvikelse som påverkar förmågan att tala, höra och äta. Johnna Sahlsten Schölins forskning visar att internationellt adopterade barn med denna diagnos får senare behandling och behöver fler ingrepp än ickeadopterade barn.
JOHNNA SAHLSTEN SCHÖLIN
Disputation: 6 december 2024 (klicka för mer info)
Doktorsavhandling: Clinical outcome and ethical perspectives in internationally adopted children with cleft lip and palate
Ämnesområde: Plastikkirurgi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Johnna Sahlsten Schölin är överläkare vid plastikkirurgiska kliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
I sin avhandling har hon undersökt skillnaderna i kirurgiska resultat, tal, hörsel och ansiktstillväxt mellan barn som är adopterade från andra länder och svenskfödda barn med läpp-käk-gomspalt.
Fler operationer och sena talproblem
Vilka är de viktigaste forskningsresultaten?
– De adopterade barnen anlände i högre åldrar än tidigare, fick då sin gomkirurgi senare än de svenskfödda och behövde fler operationer för att få en hel och funktionell gom. Vid fem års ålder hade de dessutom oftare problem med talet. Mild hörselnedsättning var något vanligare hos de adopterade barnen. Tillväxten i ansiktet påverkades också negativt, vilket gör att fler av dem förmodligen kommer att behöva käkkirurgi i framtiden, säger Johnna Sahlsten Schölin.
Figur från avhandlingen. Mjuk gomreparation i två steg, en metod för gomkirurgi som används i Göteborg sedan 90-talet. Från ”Interdisciplinary Cleft Care: Global Perspectives” (s. 742) av Usama S. Hamdan, Carolyn R. Rogers-Vizena, Brian C. Sommerlad, Raj M. Vyas och David W. Low. Från kapitel 26: Staged palate repair; Soft palate first, Hans Mark och Jan Lilja. Copyright © 2023 Plural Publishing, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Används med tillstånd.
Etisk analys och behov av riktlinjer
Forskningen omfattar även en etisk analys av vården för dessa barn. Johnna Sahlsten Schölin menar att det behövs riktlinjer på både nationell och internationell nivå för att förbättra vården för adopterade barn med LKG.
– Vår analys belyste en rad viktiga områden, bland annat att komplexiteten i hälso- och sjukvårdsbehoven för dessa barn behöver tydliggöras. Riktlinjer skulle kunna ge bättre underlag som stöd till föräldrar före och efter adoption.
Figur från avhandlingen. (A) Läppspalt, (B) Gomspalt, (C) Ensidig läpp-käk-gomspalt, (D) Dubbelsidig läpp-käk-gomspalt. Illustration: Liisi Raud-Westberg, Niclas Löfgren.
Mångfacetterat och behjärtansvärt
Vad har varit mest givande med projektet och vad har varit utmanande?
– Det har varit otroligt givande att få forska i ett ämne som både är spännande, mångfacetterat och behjärtansvärt. En utmaning var att så många adoptivbarn kom hit med oopererade gommar vid högre åldrar än tidigare år och i vissa fall med tilläggsproblematik av olika slag. Att fånga upp de frågor som kom ur vårt multidisciplinära behandlingssätt och börja arbetet var tillfredsställande men också svårt, säger Johnna Sahlsten Schölin och fortsätter:
– Just komplexiteten i vård och behandling av barn med LKG har inneburit utmaningar i forskningen, eftersom kirurgi, tal, hörsel och bettutveckling på olika sätt hänger ihop och påverkas av varandra. Forskning inom LKG rör växande individer. Det är alltid en utmaning då man inte kan vara säker på vilken roll tiden har på det vi mäter.
Text: Jakob Lundberg