Jonas Ockell – Stor viktnedgång påverkar kroppskonturen – plastikkirurgi kan behövas

Länk direkt till avhandlingen i GUPEA

Stor viktnedgång påverkar kroppskonturen – plastikkirurgi kan behövas

Övervikt och fetma är tillstånd som ökar i större delen av världen. Överviktskirurgi eller ”bariatrisk” kirurgi är den enda effektiva behandlingen för långsiktig viktnedgång för patienter med fetma. Fetmakirurgi innebär dock en mängd olika biverkningar, varav en är att man får överskottshud på flera kroppsdelar.

Bild

Att det blir ett överskott av hud beror på att huden inte drar ihop sig under viktnedgången och ofta hänger som lösa veck på magen, armarna, benen, brösten, rumpan och ryggen. De flesta patienter som genomgått en fetmaoperation utvecklar överskottshud, med varierande grader av besvär samt funktionella- och sociala hinder. Många patienter beskriver klåda, värk i ryggen, eksem, svårigheter att hitta kläder, intimitetsproblem och dålig självbild.

– Det övergripande syftet med min avhandling är att genomföra en detaljerad undersökning av effekterna av fetma och massiv viktnedgång på kroppens form och kontur, med fokus på armar, ben, bröst och buk, jämfört med ett urval ur normalbefolkningen, säger Jonas Ockell, läkare och specialist i Kirurgi samt Allmänmedicin.

De flesta patienter har besvärande överskottshud
Överskottshud kan behandlas med plastikkirurgi där huden tas bort och konturen på kroppsdelen återställs. Sedan fetmaoperationer blivit allt vanligare världen över har också forskningen om överskottshud blivit det.

– Vi vet till exempel att magen är den kroppsdel där flest patienter har besvärande överskottshud, följt av armar, ben och bröst. Vanligen är magen den kroppsdel som flest vill operera. Operation, så kallad bukplastik *, erbjuds till de patienter som genomgått fetmakirurgi och når vikt under fetmagränsen, det vill säga når ett BMI, body mass index *, under 30, samt uppfyller övriga krav för operation.

Anledningen till att man vill att patienterna ska ha nått under BMI 30 är att ett högt BMI ökar risken för komplikationer efter bukplastik.

- Men 50 procent av alla som genomgår fetmakirurgi når inte ett BMI under 30 och får således inte operera överskottshuden vilket gör att deras besvär och symtom finns kvar. Och överskotthud i sig kan också utgöra ett hinder för att patienterna ska kunna gå ner mer i vikt.

Hur vet man vem som klarar av en hudplastik?
En stor utmaning inom plastikkirurgi är att avgöra vilka patienter som har så stora besvär att en behandling, till exempel en operation, ska erbjudas i offentlig regi. Överskotthud är inget undantag.

Ett syfte med avhandlingen var att utvärdera patientenkäten Sahlgrenska Excess Skin Questionnaire, förkortad SESQ, genom att låta ett slumpvis urval av normalbefolkningen svara på enkäten. Svaren jämfördes med patienter som genomgått viktminskande kirurgi.

Överskotthud på armar, ben och bröst inte är lika väl undersökt som på magen, så ett annat syfte var att studera överskottshud på dessa kroppsdelar hos individer med fetma samt efter fetmaoperationen, med hjälp av SESQ samt mätningar.

Bröstmåttets påverkan av fetma och viktnedgång
– Dessutom var det inte kartlagt hur bröstmått hos kvinnor påverkas av fetma och viktnedgång, även om den kliniska erfarenheten är att större kvinnor har större byst, men detta är inte undersökt och vi vet inte heller hur olika bröstmått såsom volym påverkas av viktnedgång.

Stor byst kan ge besvär i form av värk i bröst och rygg, varför kvinnor med detta problem ofta önskar kirurgi för att minska bröststorleken. Många av dessa kvinnor har övervikt eller fetma, varför viktminskning kan vara en bättre behandling än kirurgi för dessa kvinnor. Det är därför viktigt att veta hur viktminskning påverkar bröststorleken.

Slutligen var ett syfte att bedöma om man på ett säkert sätt kan operera patienter med hudöverskott på buken efter fetmaoperation, men som inte lyckats gå ner i vikt till ett BMI under 30. Detta genom modifieringar av operationstekniken och förberedelserna inför operation.

Fem övergripande forskningsresultat som kommer kunna hjälpa fetmapatienterna

1. Vi vet nu att SESQ är enkät som är lämplig att använda för utvärdering av patienters upplevelse av överskottshud efter stor viktnedgång.
2. Vad gäller armar och ben visar mätningar att mängden överskottshud minskar efter fetmakirurgi, men patienternas upplevelse är att den ökar och orsakar mer besvär.
3. Det är möjligt att med mätningar innan fetmaoperationen förutse vilka patienter som sannolikt kommer ha mest besvär av överskottshud på armar efter fetmaoperationen; och det är kvinnor med högt BMI och med besvär från huden på armarna innan operationen. Informationen kan användas som diskussionsunderlag för beslut om eventuell plastikkirurgi på armar och ben i offentlig regi, samt som förberedande information till patienterna innan fetmaoperationen.
4. Måtten på brösten, till exempel volym, ökar med ökande BMI och det går att förutse hur dessa mått kommer att påverkas av en given viktnedgång. Den stora viktnedgången som patienterna genomgår efter fetmakirurgi gör att brösten ändrar form genom att de tappar volym, vilket kan orsaka besvär hos dessa kvinnor.
   – Genom att vi vet hur en procentuell viktnedgång påverkar bröstmåtten procentuellt, kan vi nu ge överviktiga kvinnor med stor byst information och råd om hur viktnedgång kommer att påverka bröststorleken och sannolikt symtomen.
5. För att utvärdera om det går att operera patienter med kvarvarande fetma (trots stor viktnedgång efter fetmaoperation), opererades patienter med BMI mellan 30-40 med bukplastik, och jämförde resultaten med patienter med BMI under 30 som opererades med traditionell teknik.
   – Resultaten visar att patientnyttan är minst lika stor med denna teknik för denna patientgrupp, och komplikationsrisken var likvärdig. Med denna information kan vi nu ytterligare se över operationsteknik och rutiner för att bedöma om BMI-gränsen för bukplastik efter fetmaoperation ska höjas till 40.

Text: Susanne Lj Westergren