Det finns olika tekniker att operera bort cancer i tjock- och ändtarmen. Josefin Peterssons doktorsavhandling visar att titthålskirurgi är en säker behandlingsform som bör användas i högre utsträckning än i dag.
Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i västvärlden, även om den har minskat på senare år. Men hos individer under 50 år har det setts en ökning i några västerländska länder.
Operation är den huvudsakliga botande behandlingen. Traditionellt har det inneburit öppen kirurgi, men på 90-talet infördes titthålsoperationer. Denna så kallade minimalinvasiva kirurgi har visat tydliga korttidsfördelar jämfört med öppen teknik, bland annat snabbare återhämtning.
Studier har även pekat på en högre korttidsöverlevnad. Men det har varit oklart om minimalinvasiv kirurgi minskar långtidsriskerna för sjukhusvård eller behovet av ytterligare operationer.
”Drabbar inte bara äldre”
I sitt doktorandprojekt har Josefin Petersson undersökt förekomsten av tjock- och ändtarmscancer i Sverige. Hon har också utvärderat kirurgisk teknik genom att jämföra resultaten av minimalinvasiv kirurgi med öppen kirurgi.
Vilka är de viktigaste forskningsresultaten och vilken nytta kan de ge? – Incidensen av tjock- och ändtarmscancer minskar i Sverige men även här fann vi en ökning bland individer under 50 år. Därför är det viktigt att öka medvetenhet om tjock- och ändtarmscancer hos befolkningen och hälsopersonalen, så att alla känner till att tjock- och ändtarmscancer inte enbart drabbar äldre individer, säger Josefin Petersson, som arbetar som kolorektalkirurg på Sunshine Coast University Hospital i Australien.
”Säker ur ett cancerperspektiv”
Vilka slutsatser drar du av jämförelsen mellan operationsteknikerna? – Minimalinvasiv kirurgi vid tjock- och ändtarmscancer i rutinsjukvård är säker utifrån ett cancerperspektiv. Det finns flera korttidsfördelar och vården bör sträva mot en högre andel minimalinvasiv kirurgi vid denna cancerform. Att välja minimalinvasiv kirurgi i stället för öppen kirurgi vid ändtarmscancer påverkar sannolikt heller inte det långsiktiga behovet av sjukhusvård eller ytterligare operationer till följd av tarmvred, ärrbråck eller bråck i anslutning till stomin.
Patientnära forskning
Vad har varit roligt och givande för dig med doktorandprojektet? – Främst att det är så nära knutet till mina patienter. Det är otroligt givande som kliniker att kunna använda den fördjupade kunskap som forskningen ger i det dagliga arbetet med patienter. Och att se forskningen komma patienterna till nytta, säger Josefin Petersson och fortsätter:
– Det har också varit oerhört roligt att vara del av en fantastisk forskningsgrupp på SSORG. Att forska i grupp gör det så mycket roligare, med många värdefulla och intressanta diskussioner med inspirerande kollegor och ett stort stöd.