Kan sköljning av bukhålan vid sprucken tarmficka bespara lidande och kostnader?
Fickbildning på tjocktarmen är vanligt och i sig ofarligt. Men om det uppstår en inflammation i tarmfickan, så kallad divertikulit, kan den brista och göra att var eller avföring läcker ut i bukhålan och orsakar bukhinneinflammation. Detta är en livshotande situation som behöver opereras.
Tillståndet är ovanligt och har tidigare alltid behandlats med Hartmanns operation, en öppen operation, där man opererar bort det inflammerade partiet av tarmen och tillfälligt skapar en tarmstomi som läggs utanpå magen. Men för drygt 10 år sedan presenterades en prospektiv studie där behandlingen bestod av sköljning av bukhålan via titthålsteknik (laparoskopisk lavage) med utmärkta resultat. Tre randomiserade studier har publicerats som visat att metoden är säker och användbar.
– Mycket bra forskning kommer från Sverige när det gäller just inflammation i tarmfickor. Flera av studierna har legat till grund för att vi ändrat sättet vi behandlar sjukdomen på. Frågan nu kring användandet av laparoskopisk lavage som behandlingsmetod är intressant och har potential att bespara patienter lidande men även kostnadsbesparande för sjukvården. Att forskningsfrågan har en klar klinisk förankring är viktigt för mig, säger Andreas Samuelsson, överläkare på kirurgkliniken, NU-sjukvården. Han fick nyligen en ALF-tjänst för läkare på doktorandnivå.
Patientens upplevelse och livskvalitet ett viktigt fokusområde
Det primära målet med studien är att utvärdera kliniska och funktionella resultat för patienter som opererats för brusten tarmficka med hjälp av titthålsteknik och sköljning av bukhålan. Detta i jämförelse med den traditionell Hartmanns operationen. Studien är nationell och innefattar även patienternas upplevelse av bland annat tarmfunktion och livskvalitet cirka 2–3 år efter behandling, vilket inte är studerat tidigare. Läs mer om studieupplägget.
– Den största förväntningen är att kunna belysa hur det går för patienter som opereras med laparoskopiskt lavage utanför kontrollerade studier, det vill säga i rutinsjukvård. Att se hur metoden införs i Sverige. Gruppen med patienter som opereras på grund av avföringsläckage och bukhinneinflammation är inte så väl beskriven tidigare, och vad vi vet finns inga stora studier på ett nationellt material. Det skall bli väldigt spännande att analysera detta.
ALF-tjänsten innebär även att han får möjlighet att göra klart sin avhandling med klar finansiering och även att han får ta ut mer tid till forskningen.
– Dessutom känns det hedrande att få den i den tuffa konkurrensen som alltid är vid dessa utlysningar.
Text: Susanne Lj Westergren
Projektet drivs inom forskningsgruppen SSORG (Scandinavian Surgical Outcomes Research Group) som leds av Eva Angenete och Eva Haglind.