Karin Rilby: Om hur höftprotesers design påverkar funktionen
Allt fler behöver höftprotes. En trend de senaste åren är att implantatets stam, som förankras i lårbenet, görs kortare än förut. Men leder det till bättre resultat? Karin Rilbys doktorsavhandling ger ökade kunskaper om olika implantat. Det kan bidra till klokare val för varje patient.
KARIN RILBY
Disputation: 3 maj 2024 (klicka för mer info)
Doktorsavhandling: lnfluence of stem design on Total Hip Arthroplasty. Clinical and radiological assessment based on randomized controlled trials and register data
Ämnesområde: Ortopedi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Artros i höftleden är ett stort problem och allt fler drabbas. Dels på grund av att åldern i befolkningen ökar, dels för att övervikt och obesitas blivit vanligare. Detta leder till att allt fler patienter har behov av höftprotes.
Höftproteser är en av de vanligaste ortopediska operationerna och en av de mest kostnadseffektiva. Sedan de moderna höftproteserna kom på 1960-talet har många olika typer av implantat introducerats och även återkallats från marknaden.
Man blir mer skeptisk till vilka slutsatser som dras i andra studier och hur resultat presenteras
– Under de senaste åren har det funnit en trend att göra den del som förankras i lårbenet, den så kallade stammen, kortare. Detta trots att det bara finns lite stöd i forskningen för att detta skulle leda till bättre resultat, säger Karin Rilby, specialistläkare och forskare inom ortopedi vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Jämfört olika stammar
Vad handlar din forskning om?
– I avhandlingen ingår studier där vi jämför nyligen introducerade eller korta stammar med en referensstam. Vi har jämfört hur patienterna upplever funktionen i höftprotesen och vilka radiologiska förändringar vi kan se i benvävnaden som omger protesdelen, berättar Karin Rilby, och fortsätter:
– Vi har också genomfört en registerstudie där korta stammar har jämförts med standardstammar för att försöka upptäcka skillnader mellan implantaten. Det finns en teori att en kort stam ska vara enklare att ersätta om man tvingas till en omoperation, och den har vi försökt att bekräfta med data från tre nationella ledprotesregister.
”Viktigt för att göra kloka val”
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Vi har endast kunnat påvisa mindre skillnader mellan de implantat vi har studerat. Patienterna är inte nöjdare med de nya eller korta stammarna än med etablerade stammar. I registerstudien ser vi att det kan finnas visst stöd för att de korta stammarna skulle vara enklare att omoperera.
Vilken patientnytta kan den här forskningen ge?
– För mig som kliniker är det viktigt att förstå hur olika implantat fungerar för att kunna göra kloka kliniska val tillsammans med patienterna.
Utmaning med nya metoder
Vad har varit roligt och givande med doktorandprojektet?
– Det har varit roligt att verkligen sätta sig in i hur olika implantat beter sig, till exempel vilka förändringar som sker i omkringliggande benmassa. Man blir också mer skeptisk till vilka slutsatser som dras i andra studier och hur resultat presenteras.
Och vad har varit svårt?
– Det har varit utmanande att lära sig nya metoder. En del av de radiologiska metoder som vi har använt kräver en mycket stor noggrannhet. Annars så smyger det sig lätt in fel.
Text: Jakob Lundberg