Kartläggning av grammatiska variationer i xhosaspråket

Om projektet

Den standardiserade formen av xhosa har av historiska skäl baserats på tre närliggande varianter som talas i regionen Östra Kap i Sydafrika, men i andra delar av regionen skiljer sig språket åt väsentligt enligt befintlig litteratur. Sådan litteratur säger dock väldigt lite om vad det är för skillnader mellan varianterna (dialekterna).

Denna lucka i forskningen har uppmärksammats av en forskargrupp vid Rhodes universitet i Grahamstown i regionen där xhosa talas. Bland barn - framförallt på landsbygden - finns de som kommer till skolan och har svårt att förstå undervisningen på grund av att skrivsättet och läsmaterialet inte stämmer överens med den variant av språket de talar hemma. För att kunna föreslå strategier och utveckla material för att förbättra läs- och skrivinlärningen bland unga barn, behöver de veta mer om språklig variation i det enorma område där xhosa talas.

Sammantaget är sådan här kunskap väsentlig för stärkandet av xhosaspråket, vilket behövs för språkets vitalitet och utvecklandet av en inkluderande och demokratisk språkpolitik. Sydafrika valde en unik språkpolitik efter apartheiderans slut, med elva officiella språk varav nio bantuspråk. Tanken är att så många medborgare som möjligt ska kunna ta del av bland annat utbildning på sitt eget språk. De nio bantuspråken ligger dock långt efter engelska och afrikaans när det gäller forskning och språkvetenskaplig utveckling. En kartläggning av språklig variation är ett viktigt steg i detta.

Det här projektet skiljer sig från traditionell dialektologi i att fokus framförallt läggs på syntax; hur meningar byggs. Anledningen till detta är delvis att fonologiska och lexikala skillnader redan är kartlagda i den begränsade litteratur som finns; delvis att skillnaderna har visat sig vara mindre framträdande än förväntat under inledande fältarbete. De rapporterade skillnaderna mellan standard och hemmaspråk kan då väntas vara (morfo-) syntaktiska. Ett antal specifika områden som är intressanta ur ett jämförande perspektiv, för språkvetenskapen i allmänhet och för studier i bantuspråk i synnerhet, valdes ut.  Analysen av de grammatiska skillnaderna baserades på fältarbete. Detta innebär att jag intervjuade talare samt spelade in och analyserade materialet, på olika platser i Östra Kap.

Inspelningarna ska även användas till att bygga en språkdatabas – en så kallad korpus – som den språkliga analysen baseras på. En sådan korpus kan även ligga till grund för kommande tillämpad forskning som planeras vid Rhodes universitet och på andra ställen. Förutom en korpus, så resulterade det här projektet i en publikation om skillnaderna mellan ovan nämnda varianter, och kortare publikationer angående de specifika grammatiska konstruktionerna.