Knuffar och förenklingar som policyåtgärder - att förstå beteendemässiga interventioner

Beteendemässiga interventioner såsom nudgar – knuffar – för att påverka individers agerande blir allt vanligare. Nudging innebär en förändring i beslutsmiljön som påverkar beteendet utan att förbjuda något eller ändra de ekonomiska förutsättningarna. Syftet är att människor skall göra bättre val för sig själva (många tenderar t.ex. att spara för litet eller äta för mycket onyttigheter) eller för samhället (miljöskadlig verksamhet sker i alltför stor omfattning) med mildare medel än skatter och regleringar. Många gånger är det både billigt och enkelt att införa en nudge, vilket kan förklara att metoden blivit ett populärt policyinstrument. I vissa länder finns det t.o.m. offentliga nudgeenheter som implementerar nudger på en rad områden.

Analys av mekanismerna bakom beslutsfattande

Det finns också en omfattande empirisk forskning om effekter av olika typer av nudges. Dock vet vi fortfarande alltför litet om de underliggande mekanismer som gör att nudgar fungerar ibland, men inte alltid. En rationell individ med full information skulle aldrig kunna ’nudgas’ genom en bild på en glad gubbe eller ändrad ordning på svarsalternativ; det är bara när vi fattar beslut mer ogenomtänkt som vi kan påverkas av dessa, till synes irrelevanta, företeelser. I detta projekt kommer vi att både teoretiskt och empiriskt analysera mekanismerna bakom människors beslutsfattande, vilket kommer att öka vår förståelse för vad som påverkar mottagligheten för olika sorters nudgar; viktigt för såväl forskningen som policyutvecklingen.

Boost unerlättar genomtänkta val

I takt med att nudging blivit vanligare har metoden också kritiserats för att vara manipulativ. Den utnyttjar ju att man inte är helt rationell i en valsituation, utan fattar beslut mer på magkänsla. Detta skulle kunna leda till att man känner sig ’lurad’ att fatta ett visst beslut. Vi kommer därför att mer ingående studera också den mindre kända interventionen ’boost’, som istället för att utnyttja att människor gör ogenomtänkta val ger dem verktyg för att lättare göra ett genomtänkt val. Vi kommer även att göra en normativ analys av under vilka förutsättningar nudge eller boost är att föredra samt hur beteendemässiga interventioner kan vara välfärdshöjande i kombination med andra styrmedel såsom skatter eller regleringar.

Vad beslutsfattarna vill uppnå är naturligtvis avgörande för om en viss åtgärd ses som välfärdshöjande eller inte. Medan en nudge syftar till att få folk att välja ett specifikt alternativ (t.ex. en hållbar aktiefond) även om det sker helt oreflekterat, syftar en boost till att underlätta ett genomtänkt val genom att t.ex. förklara hur man tolkar (hållbarhets)information om fonder. Fondsparare får genom boosten bättre förutsättningar att göra ett aktivt val även om vissa aktivt kan komma att välja bort den hållbara fonden. Vilken metod som är att föredra kommer att bero på vilket syfte man har med interventionen - vill man öka det hållbara fondsparandet till varje pris eller vill man göra fondsparare medvetna om hållbarhetsaspekter?

Interventionernas varaktighet studeras i fältexperiment

Hur varaktiga blir effekterna av olika beteendemässiga interventioner? Flertalet befintliga studier studerar bara kortsiktiga effekter. Då en nudge påverkar en när man fattar beslut på magkänsla snarare än genomtänkt är effekten sannolikt inte bestående. En boost som istället underlättar ett genomtänkt val kan underlätta genomtänkta val också framgent. Dessa mer långsiktiga effekter kommer att studeras både teoretiskt och empiriskt.

Vi kommer att genomföra flera fältexperiment där teorierna appliceras och testas.  Att förstå, inte bara om , utan också hur nudges, boosts och information påverkar människors beslut är viktigt. I takt med att denna typ av intervention blir vanligare behöver vår förståelse bli större för att både kunna förstå när de kan vara effektiva och hur de påverkar välfärden. Forskningsprojektet kommer förhoppningsvis att kunna ge svar på många av dessa frågor.