Kognitiv utveckling i en befolkningsbaserad kohort i SELMA-studien
Jag träffar Maria Marinopoulou, psykolog och doktorand vid Gillbergcentrum, för ett samtal om hennes forskning
Hur väcktes ditt intresse för forskning? Vilka frågor intresserar dig?
Jag har alltid haft en naturlig nyfikenhet för att ta reda på saker och upplevde tidigt under psykologutbildningen att jag skulle vilja forska någon gång under mitt yrkesverksamma liv.
På Panteion University i Aten där jag läste min grundutbildning var det ett fokus på kognition där vi fick fördjupa oss i olika studier i ämnet. Det strukturerade men samtidigt kreativa förhållningssättet som finns inom forskning tilltalade mig. Människans kognitiva utveckling, neuropsykologi och funktionsnedsättningar har alltid intresserat mig som psykolog, likaså etiologisk forskning (såväl genetisk som miljöforskning) om utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar (ESSENCE). Jag är även intresserad av psykometri (hur man kan mäta olika psykologiska egenskaper inklusive kognitiva funktioner med hjälp av tester) samt hur olika avvikelser i hjärnans struktur och funktion inverkar på funktion och livskvalitet i vardagen.
Vad handlar ditt doktorandprojekt om?
Mitt doktorandprojekt genomförs inom ramarna för SELMA-studien som är en longitudinell prospektiv studie och genomförs i Värmlands län. SELMA-studiens fokus är att värdera om exponering för hormonstörande ämnen (EDCs) tidigt i livet har betydelse för utveckling av kroniska sjukdomar eller utvecklingsmässiga funktionsnedsättningar. I SELMA följer man en kohort av barn. Mitt doktorandprojekt har fokus på kognitiv epidemiologi och har som syfte att undersöka neuropsykologiska funktioner i denna populationsbaserade kohort i 7-8 års åldern. Datainsamlingen för doktorandprojektet är klar och sammantaget finns neuropsykologiska data från ca 1000 barn.
Hur väcktes ditt intresse för de specifika forskningsfrågorna?
Jag blev informerad om SELMA-studien av en av mina forskningshandledare som är ansvarig forskare för den delen av studien jag är verksam i. Utifrån min bakgrund som neuropsykolog och mina intressen kändes det relevant för mig att bli doktorand med det forskningsfokus.
Vilka frågor vill ni ha svar på?
Den första frågeställningen är longitudinell och handlar om hur barn som har begränsat ordförråd vid 2.5-årsspråkscreeningen presterar på neuropsykologisk undersökning vid 7 års ålder. En annan frågeställning är att studera sambandet mellan arbetsminne, exekutiv funktion och hyperaktivitet/uppmärksamhet ser ut i SELMA kohorten, dvs i en icke-klinisk grupp av barn. I denna är det också intressant att studera om det finns barn med nedsatt resultat vad gäller arbetsminne vid psykologisk testning men där man inte ser svårigheter exekutivt när föräldrarna skattar barnens funktion i vardagen, och i så fall vad det är som utmärker denna grupp. Ytterligare en frågeställning utgår från social interaktion i kohorten, där syftet är att utvärdera hur resultat från två olika frågeformulär som avser att bedöma den funktionen stämmer överens med varandra. Vi vill också utvärdera om brister i förmågan till social interaktion är associerade med svårigheter vad gäller prosocialt beteende och andra beteendemässiga svårigheter.
Hur har ni gått till väga?
Vid SELMA-studiens uppstart bjöd man in samtliga gravida kvinnor i Värmlands län till att delta i studien. I samband med deltagande i studien togs det prover från urin och serum för att mäta den prenatala nivån av EDCs hos kvinnorna och därigenom vad fostret har exponerats för. Därefter har mamma-barn-kohorten följts vid olika tillfällen. Studien har tillgång till BVC data i vilken det finns data från språkscreening av barnen vid 2.5 års ålder. Med start från hösten 2015, då kohortens barn började bli 7 år gamla, bjöds barnet in att delta i en utvecklingsundersökning. Neuropsykologiska tester med barnen och frågeformulär till föräldrar har användes för att undersöka barnens utveckling. Vi använde oss av två omfattande neuropsykologiska tester med goda psykometriska egenskaper. Frågeformulären täcker flera utvecklingsområden i syfte att få information om hur barnens utveckling är i förhållande till det förväntade för åldern. Frågeformulären ger också ett mått på hur barnen fungerar i vardagen. Både testerna och frågeformulären används flitigt vid bedömning av barns utveckling i olika verksamheter, både i Sverige och internationellt.
Vilken betydelse har resultaten ur forskningssynpunkt?
Ur forskningssynpunkt har SELMA fördelar i form av en stor populationsbaserad kohort som har genomgått en omfattande neuropsykologisk undersökning med såväl tester som frågeformulär. Detta ger goda möjligheter till fördjupad kunskap om generell kognitiv utveckling och hur olika kognitiva funktioner påverkar varandra. Resultaten kommer att vara av värde för de andra forskarna inom SELMA när de studerar exponering för hormonstörande ämnen och kognitiv utveckling. I ett större perspektiv kan resultaten därmed vara av värde för riskvärdering av kemikalier samt vidare forskning om potentiella riskfaktorer för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar såsom ADHD, autism och intellektuell funktionsnedsättning.
Vilken betydelse har resultaten i praktiken och därmed för kliniskt arbete?
Barnen som deltar i SELMA kommer från allmän population, vilket innebär att vi möter såväl barn med som barn utan funktionsnedsättningar. Det bidrar med kunskap om typisk utveckling men också svårigheter inom ESSENCE som är värdefull för kliniker på olika sätt. I första artikeln till avhandlingen, har vi visat att det finns ett samband mellan begränsat antal ord vid språkscreening 2.5 års ålder och kognitiv funktion vid 7 års ålder, särskilt begränsningar vad gäller arbetsminne. Detta innebär att begränsningar i expressiv språkutveckling tidigt i livet kan vara en markör för senare utvecklingsmässiga svårigheter. Man behöver därför följa barn med tidiga svårigheter och stimulera deras språkliga utveckling. I övrigt, genom att ha ett stort antal data från olika frågeformulär hos en grupp barn i 7-8-årsåldern kan man bidra till normeringsarbete kring vissa instrument samt belysa aspekter som kan vara viktiga att beakta vid screening och psykologisk bedömning av barn när man använder de olika skattningarna och testinstrumenten.
Vad ägnar du dig åt just nu och framöver forskningsmässigt?
Just nu skriver jag klart manuskriptet för det andra delarbetet i avhandlingen, som handlar om arbetsminne, exekutiv funktion och uppmärksamhet. Därefter ser jag fram emot halvtidsseminariet som är bokat i slutet av oktober. Till dess är planen att också ha påbörjat mitt tredje delarbete som kommer att fokusera på social interaktion och autistiska drag.
På fritiden ägnar sig Maria en del åt träning, särskilt cykling. Annars tycker Maria om att gå i skogen, träffa vänner och familj, lyssna på musik, läsa och titta på cykellopp. Trevliga restaurangbesök och dricka gott kaffe är andra favoriter. Maria tycker om att upptäcka nya platser så roadtrips till naturen och nya städer är väldigt uppskattade.