Konspiratoriskt tänkande och digitala medier: en studie av en komplex relation
Kort beskrivning
Under det senaste decenniet har information om påstådda konspirationsteorier blivit alltmer tillgänglig, oavsett om man söker sådan information eller råkar exponera sig för den. Det gäller inte minst på digitala medier. Samtidigt visar forskning att en majoritet tror på åtminstone en konspirationsteori. Det här projektet syftar därför till att undersöka den longitudinella relationen mellan digitala medier och medieanvändning å ena sidan, och konspiratoriskt tänkande å den andra.
Hur ser relationen ut mellan digitala medier och medieanvändning å ena sidan och konspiratoriskt tänkande å den andra? En viktig distinktion i sammanhanget är mellan konspiratorisk mentalitet, som syftar på en psykologisk tendens att generellt vara mer benägen att tro på olika konspirationsteorier, och att tro på specifika konspirationsteorier. Det innebär bland annat att människor påverkas i olika hög grad och på olika sätt av att exponeras för konspirationsteorier på digitala medier. Mot den bakgrunden ska projektet besvara tre hittills obesvarade frågor:
- Vilken är den longitudinella relationen mellan användning av olika typer av digitala medier å ena sidan och (a) konspiratorisk mentalitet och (b) tro på specifika konspirationsteorier å den andra?
- Vad utmärker ett konspiratoriskt språkbruk i digitala nyhetsmedier, politiskt-alternativa medier, och sociala medier, och vilken betydelse har dessa typer av digitala medier för att möjliggöra eller motverka ett konspiratoriskt språkbruk?
- Hur aktiveras konspiratorisk mentalitet och tro på specifika konspirationsteorier när människor exponeras för konspirationsteorier i digitala medier?
Eftersom tro på konspirationsteorier har visat sig ha en lång rad negativa konsekvenser både på det individuella och det samhälleliga planet kommer projektet ge nya kunskaper som har stor betydelse inte bara akademiskt, utan också samhälleligt och om man vill motverka tro på olika konspirationsteorier.