Landsbygdens unga

Projektet utgår från förhållandet att utbildningsforskning är starkt dominerad av urbana studier och behöver kompletteras med kunskap om unga i andra miljöer, i synnerhet på landsbygden. Både i Sverige och internationellt råder en påtaglig tystnad om landsbygdens unga och deras utbildning. Denna tystnad gör att problem som marginalisering och utanförskap i stor utsträckning framstår som storstads- och förortsproblem. Det finns indikationer på att detta är en problemskrivning som överbetonar svårigheterna för storstadens unga jämfört med dem på andra platser. En studie från Ungdomsstyrelsen visar t ex att ungdomar utanför storstadsregionerna förhållandevis ofta uttrycker bristande delaktighet i det svenska samhället. De anger också lägre förtroende för riksdag och regering än andra.

Med det här projektet vill vi särskilt studera landsbygdens skolor. Syftet med projektet är att bidra med kunskap om ungdomars villkor, delaktighet och inflytande i olika kontext, men eftersom det finns avsevärt mindre forskning om landsbygdens skolor är de i fokus.

• Vad skiljer och förenar ungdomars delaktighet i landsbygdens och storstadens skolor?
• Hur adresserar skolan ungdomars möjligheter till arbete och social delaktighet nu och i framtiden och hur ser de själva på detta?
• Vad framstår som likartade (marginaliserings-, segregations- och delaktighets-) problematiker i land och stad och vad är speciellt i landsbygdens skolor och deras omgivningar?

Den empiriska studien planeras omfatta totalt åtta grundskolor, sex landsbygdsskolor och två storstadsskolor. Från var och en av skolorna studeras en klass från grundskolans senare år. I samtliga klasser genomförs fältarbete med observationer av undervisningens innehåll, ungdomars interaktion med varandra och lärare samt intervjuer med ungdomarna. Intervjuerna fokuserar hur ungdomarna ser på den egna platsen/skolan, sina möjligheter till delaktighet och inflytande lokalt och i det vidare samhället. Observationerna fokuserar hur undervisningen relaterar till den lokala platsen och dess villkor och hur möjligheter till delaktighet i det lokala och vidare samhället framställs.

Projektet avser ett område där en mager forskning om ungas liv och utbildning på landsbygden står mot en, i synnerhet internationellt sett, omfattande forskning om storstadsungdomar. Det förhållandet präglar forskningen inom fältet och innebär att studier av landsbygden ofta bär på antaganden från urbana studier. För att utveckla analysen av vad som förenar och skiljer studiens olika miljöer utan att göra stadsskolorna till ensidig mall, tänker väljer vi därför en modell där landsbygdsanalyserna också återförs till staden. Den empiriska studien läggs upp i två faser. I en första fas studeras landsbygdsskolorna, därefter görs en första analys av materialet i projektgruppen för att utarbeta centrala teman och frågor. Dessa bildar sedan underlag för den andra fasen med studier av stadsskolorna.

Forskningsmiljö

Power and Agency in Education (PAGE)

Medlemmar i projektet

Elisabet Öhrn (projektledare), IPS
Dennis Beach, IPS
Monica Johansson, IPS
Per-Åke Rosvall, Umeå universitet
Maria Rönnlund, Umeå universitet