Linda Engström Ruud vill förstå hur läkemedel mot fetma verkar i hjärnan
Det finns idag läkemedel mot fetma som visats fungera mot både fetma och diabetes, men läkemedlen kan ge jobbiga biverkningar. Genom att ta reda på mer om exakt hur läkemedlen fungerar hoppas forskaren Linda Engström Ruud på sikt kunna bidra till att ännu bättre behandlingar kan tas fram.
Det handlar om så kallade GLP-1-receptor-agonister, som är förhållandevis nya läkemedel mot fetma och diabetes.
– Läkemedlen påverkar receptorn för hormonet GLP-1 och har visats ge starka resultat för både viktnedgång och glykemisk kontroll vid diabetes typ 2. Viktnedgången beror på en minskad aptit, men man förstår inte riktigt hur dessa läkemedel verkar i hjärnan för att åstadkomma detta. Dessutom är en vanlig biverkan av dessa läkemedel illamående, vilket leder till att behandlingen inte kan tolereras av alla, säger Linda
Stort forskningsanslag
Hon har just fått ett stor forskningsanslag från NovoNordisk Fonden, totalt 13 miljoner kronor, som gör det möjligt för henne att etablera en forskargrupp vid Göteborgs universitet.
– Projektet som NovoNordisk Fonden finansierar kommer att bygga dels på metoder jag lärde mig under min tid som postdoktor Köln, men även på en ny metodologisk infrastruktur som jag och Johan Ruud tillsammans har jobbat hårt på att etablera här i Göteborg, berättar Linda.
Aktivering och födointag
I forskningen ska hon ta ett helt nytt grepp på att molekylärt identifiera och funktionellt koppla nervceller som aktiveras av långverkande GLP-1R-agonister till effekterna av dessa substanser. Med de forskningsmetoder hon har tillgång till är det möjligt att undersöka orsakssamband mellan aktivering eller hämning av en krets och exempelvis hur det påverkar födointag eller utveckling av avsmak för viss mat.
– Om vi vet mer om vilka nervcellsgrupper som är involverade i det önskvärda läkemedelssvaret på aptiten och det oönskade illamåendet, skulle det gå att utveckla ännu bättre läkemedel i framtiden, med mindre uttalade biverkningar, säger Linda, vars projekt också kommer bidra med värdefull grundläggande kunskap om de neuronala kretsar i hjärnan som styr vårt födointag.
Ofrivillig underätning
En annan forskningslinje för Linda Engström Ruud handlar om hjärnans reglering av ofrivillig underätning. Här studerar hon en struktur i hjärnan som kallas Bed Nucleus of the Stria Terminalis (BNST), som kan kopplas både till negativa känslor som stress, ångest och rädsla, men även till födointag. Det projektet ska ge mer förståelse för hjärnstrukturens roll i reglering av aptitlöshet och avsmak för mat och hur strukturen kommunicerar med andra delar av hjärnan. Det projektet är relevant för hur hjärnan reglerar ofrivillig underätning och viktnedgång, vilket bland annat kan vara ett problem för exempelvis kroniskt sjuka patienter som genomgår behandling för olika cancersjukdomar.
TEXT: Elin Lindström
FOTO: Johan Wingborg