Madiha Bhatti-Søfteland - Det finns en rad faktorer som påverkar uppkomsten av kraniosynostos

Länk direkt till avhandlingen

Det finns en rad faktorer som påverkar uppkomsten av kraniosynostos

Bild

Kraniosynostos innebär en för tidig slutning av en eller flera av skallens tillväxtsömmar. Missbildningarna uppkommer i fosterlivet och redan vid födseln är skallens form förändrad. Tillväxtsömmarna, eller suturer som de också kallas, har olika namn och ger alla olika och karakteristiska former på huvudet. Förändringarna förekommer hos cirka 1 på 2500 födda barn ⁽¹⁾.

Vid metopicasynostos är det mittsuturen som slutits för tidigt, den går från stora fontanellen mitt i pannan och ner till näsroten. Eftersom pannan, i detta fall, inte kan växa på tvären, breddas istället bakre delen av huvudet så att det uppifrån sett blir trekantigt. Metopicasynostos är den näst vanligaste formen av kraniosynostos och den gängse behandlingen är operation.

– Syftet med min avhandling var att på ett objektivt sätt belysa resultaten av kirurgi vid metopicasynostos, och att undersöka om det finns några speciella förhållanden för dessa barn under graviditet och förlossning. Syftet var även att belysa vilka riskfaktorer som kan identifieras för uppkomsten av kraniosynostos, säger Madiha Bhatti-Søfteland, plastikkirurg verksam på plastikkirurgiska kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Studierna baseras på data från Medicinska födelseregistret ⁽²⁾.

Mindre omfattande kirurgi ger färre komplikationer
Forskningsresultaten visar nu att den omfördelning av skallens volym som operationen åstadkommer står sig bra vid tre års ålder.

– Operationens syfte är att göra den plogformade pannan mjukt rundad och arbetet visar att två tredjedelar av formdefekten korrigeras men att det finns en bit kvar till att få pannans form helt normal.

De tre olika komplikationsgraderingar som undersöktes, för att klassificera komplikationer till kraniofacial kirurgi visade att mindre omfattande kirurgi ger färre komplikationer. Ett system utarbetat i Oxford (Oxford grading) var det som lämpade sig bäst för att klassificera komplikationerna.

Riskfaktorer undersöktes
Registerstudierna visar att det finns en rad faktorer som är av betydelse för kraniosynostos, till exempel assisterad befruktning, tvillingskap och mammans ålder. Man noterade att barn med metopicasynostos oftare än andra kommit till genom assisterad befruktning och att deras graviditetslängd är något kortare än förväntat.

 – Vi såg också att hög ålder hos mamman är en riskfaktor för kraniosynostos och att tvillingar är vanligare än förväntat hos barn med kraniosynostos. Även om orsakssambanden förblir något oklara kan vi ändå säga att trängsel i fosterlivet inte orsakar kraniosynostos, detta är tvärtom emot vad man tidigare trott.

MER INFORMATION OM KRANIOSYNOSTOS

1. Metopicasynostos leder till trigonocephali, sk ”trekantskalle” p g a att mittsuturen som går från stora fontanellen mitt i pannan och ner till näsroten har slutits för tidigt. Eftersom pannan därmed inte kan växa på tvären, breddas istället bakskallen så att huvudet uppifrån sett blir trekantigt. Likaså finner man att ögonen sitter tätare till varandra och att man kan se eller känna, en åsbildning under skinnet längs suturen i pannan. Behandlingen kan vara en fjäderoperation vid 3–4 månaders ålder eller en mera omfattande skalloperation vid ett senare tillfälle. (Källa Kraniofaciala enheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset )
2. Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsens webbplats
3. Kraniosynostos – kirurgi, genetik och neuropsykologi – forskningsprojekten vid ämnesområdet plastikkirurgi/Göteborgs universitet

Text: Susanne Lj Westergren