Malin Berg – Hälsorelaterad livskvalitet efter behandling av huvud- och halscancer

Länk till avhandlingen i GUPEA

Huvud- och halscancer ett gemensamt namn för maligna tumörer inom öron-, näs- och halsregionen. I Sverige drabbas drygt 1 700 personer per år. I mer än hälften av fallen sitter tumören i munhåla eller svalg. Behandlingen består av kirurgi och/eller strålning, som kan kombineras med medicinsk cancerbehandling.

Både tumör och behandling ger ofta upphov till smärta, sväljningssvårigheter och risk för undernäring. Extrem trötthet, så kallad fatigue, är vanligt vid huvud- och halscancer.

Långtidsuppföljning av livskvalitet

Syftet med Malin Bergs avhandling är att utvärdera behandlingens inverkan på livskvalitet, nutrition och fatigue – på kort och lång sikt. Och att undersöka om äldre patienter påverkas mer.

– Hela konceptet med livskvalitet efter cancer och cancerbehandling är väldigt spännande. Våra patienterna fyller i omfattande enkäter där de själva bedömer sina symptom, besvär och hur de fungerar hemma i vardagen, säger Malin Berg och fortsätter:

– Det är intressant att vi nu har en långtidsuppföljning och kan se att det faktiskt finns en del som är väldigt trötta så länge som fem år efter behandlingen.

Malin Berg är öron-, näs- och halsläkare med inriktning tumörkirurgi inom huvud- och halscancer och hon arbetar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Så här beskriver hon cancerrelaterad fatigue:

– En extrem trötthet eller utmattning. Den hänger inte ihop med ansträngning och kan inte vilas bort. Och det är inte bara fysisk trötthet, utan också emotionell och kognitiv trötthet.

Fatigue kvar efter fem år

I doktorandprojektet studeras huvud- och halscancerpatienternas fatigue kontinuerligt under fem år med hjälp av ett specifikt fatigueformulär.

Resultaten visar att den emotionella och kognitiva fatiguen var som värst vid diagnos och fram till tre månader efter behandlingsstart, medan den fysiska fatiguen blev signifikant sämre under behandlingen. Alla tre aspekterna av fatigue hade förbättrats påtagligt efter ett år, men sedan kvarstod de rapporterade trötthetssymptomen på oförändrad nivå vid både tvåårs- och femårsuppföljningen.

Äldre patienter mådde bättre

Vid diagnos och tre månader efter påbörjad behandling hade patienterna som var över 70 år mindre fatigue än övriga åldersgrupper.

– Det är intressant att se att äldre patienter tolererar behandlingen och faktiskt mår relativt sett bra. De som var 70 år eller äldre rapporterade samma eller bättre livskvalitet än de yngre patienterna. Vid mätningen tre månader efter behandlingsstart hade de äldre bättre social funktion, mindre smärta och mindre sväljningsproblem än de yngre, berättar Malin Berg.

Men efter behandlingen återfick de äldre inte sin fysiska funktion i samma utsträckning som de yngre patienterna.

Nio procents viktnedgång

I avhandlingens sista delarbete undersöks om patienternas viktnedgång påverkas av vilken medicinsk cancerbehandling som används vid sidan av strålbehandling.

Sex veckor efter påbörjad behandling hade gruppen som fick cytostatika (cisplatin) minskat mer i vikt än gruppen som fick antikroppsbehandling (cetuximab). Men efter tre månader låg båda grupperna på i stort sett samma nivå, med en viktnedgång på nio procent. De siffrorna kvarstod även efter ett år.

Malin Berg summerar de viktigaste slutsatserna av doktorandprojektet:

– Avhandlingen visar hur symptomen utvecklas över tid och denna kunskap kan användas för att förbättra information och råd till patienter med huvud- och halscancer. Den visar också hur viktigt det är med rehabilitering och nutritionsstöd före, under och efter cancerbehandlingen.

Text: Jakob Lundberg