Hål i trumhinnan kan påverka hörseln och ge ökad infektionsrisk. Ny forskning visar att 9 av 10 trumhinnor läker efter myringoplastik. Majoriteten av patienterna får en förbättrad hörsel, men den förbättringen är svårare att uppnå än läkt trumhinna. Vissa får försämrad hörsel, oavsett operationsmetod.
Bild
Malin Berglund, öron-näsa-hals-läkare vid NU-sjukvården, Trollhättan och Uddevalla, och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Kroniskt hål i trumhinnan, en så kallad trumhinneperforation, kan ge besvär med återkommande infektioner i örat och nedsatt hörsel. Hålet kan uppkomma efter till exempel infektioner, trauma eller kirurgi. Myringoplastik är en operationsmetod man använder, för att laga trumhinnan. Den utförs på cirka 800 patienter per år i Sverige.
– Min forskning har haft fokus på att utvärdera resultaten efter myringoplastik i Sverige. Detta har jag gjort genom att analysera data från kvalitetsregistret SÖR - Svenska Öronkirurgiska Registret, samt genom en enkätstudie som analyserar patienternas hälsorelaterade livskvalitet före och efter operationen, säger Malin Berglund, öron-näsa-hals-läkare vid NU-sjukvården, Trollhättan och Uddevalla, och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Patienterna som ingick i forskningen hade i stort sett jämn könsfördelning med en medelålder på 29 år, varav barn under 15 år utgjorde en tredjedel.
Viktigt veta om prognosen för att fatta välgrundade beslut
Studier av kvalitetsregister ger en unik möjlighet att undersöka en hel nations befolkning, med ett större antal ingrepp än vad som tidigare har studerats. Det möjliggör även upptäckt av små skillnader i resultat. Malin Berglundkunde nu analysera ett mycket större antal myringoplastiker än vad som finns i tidigare studier. Hälften av de opererade patienterna, som ingick i studien, hade en hörselnedsättning innan operation.
– Vi kunde konstatera att läkningsfrekvensen av trumhinnan är god, på 88,5 procent. Och att hörseln förbättras hos de flesta, och hos 61 procent av de med hörselnedsättning innan operation förbättrades hörseln mer än 10 dB. Andelen barn med förbättrad hörsel var något högre. Dock ser man att 3 procent får sämre hörsel efter operation och cirka 10 procent får biverkningar som tinnitus och smakförändringar, dessa på grund av att smaknerven löper under trumhinnan, inne i örat och kan skadas i samband med operationen.
Figur avhandlingen: Hörselförändring efter myringoplastik utförd med olika tekniker; konventionell myringoplastik (1896 st) och fettpluggning (330 st) uträknat med tonmedelvärde mätt i decibel (dB). De flesta patienter förbättras ca. 10 dB.
Foto: Malin Berglund
Syftet är att öka kunskapen för läkare och patienter om fördelar och risker med ingreppet
Genom enkäten som besvarades om hälsorelaterade livskvalitet (HRQoL), kunde man se att patienternas livskvalitet påverkades mer av själva hörselresultatet (hörselförändringen) efter operation, än det faktum att själva trumhinnan läkte.
– Att känna till prognosen inför en operation visade sig vara viktig information för både behandlande läkare och patienter. Patienter bör alltså informeras, särskilt de med god hörsel innan operation, så att de kan fatta välgrundade beslut och ha realistiska förväntningar på operationen.
Fig från avhandlingen Hälsorelaterad livskvalitet mätt med Glasgow Benefit Inventory (GBI) efter myringoplastik vid läkt och icke-läkt trumhinna samt vid olika hörselförändringar mätt med decibel (dB) tonmedelvärde för luft. GBI 0= oförändrad livskvalitet.
Foto: Malin Berglund
Har din kliniska vardag påverkats av forskningen?
– Ja det tycker jag, det har varit roligt att lära mig mer om konsekvenserna efter den öronkirurgi som jag utför till vardags i mitt arbete. Och jag har nu blivit bättre på att korrekt informera patienter om vad de kan förvänta sig av operationen.