Marta Berndsen: Kortare uppföljning kan räcka för många GIST-patienter
Gastrointestinala stromatumörer (GIST) är en cancersjukdom där patienterna idag rekommenderas tät och långvarig uppföljning. Marta Berndsens forskning visar att färre kontroller kan räcka vid mindre aggressiva GIST. Det skulle minska både stress och strålningsexponering för patienterna.
MARTA BERNDSEN
Disputation: 6 december 2024 (klicka för mer info)
Doktorsavhandling: Translational aspects of Gastrointestinal stromal tumors
Ämnesområde: Kirurgi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Gastrointestinala stromatumörer, GIST, är det vanligaste mjukdelssarkomet i matsmältningsorganen. Tumörerna bildas oftast i magsäcken eller tunntarmen och kan vara väldigt varierande aggressiva.
Marta Berndsen är kirurg på sektionen för endokrin och buksarkom på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper. I sin avhandling har hon utvärderat olika behandlingsmetoder och följt patienter med GIST i Sverige och övriga Norden.
– Syftet var att försöka förbättra behandling och uppföljning av GIST genom att bland annat undersöka om fritt cirkulerande tumör-DNA går att detektera hos GIST-patienter, och att utvärdera om det finns förutsättningar för två alternativa behandlingsmetoder. Vi har även gått igenom ett stort nordiskt material för att utvärdera vilka patienter som behöver uppföljning efter operation, säger Marta Berndsen.
Ifrågasätter dagens uppföljning
Marta Berndsen och hennes forskarteam har gått igenom ett omfattande nordiskt material av patienter med mindre aggressiva GIST. De fann att risken för återfall efter operation är extremt låg.
– Därför ifrågasätter vi att det rekommenderas att alla patienter med GIST behöver täta och långvariga uppföljningar med datortomografi. Detta kan orsaka stress och utsätta patienter för onödig strålning.
Potentiella behandlingsmetoder
Vilka ytterligare forskningsresultat fick ni fram?
– Fritt cirkulerande tumör-DNA verkar vara svårt att hitta vid mindre aggressiva GIST men kan vara användbart hos patienter med mer allvarliga former av sjukdomen, säger Marta Berndsen, och fortsätter:
– Vi undersökte uttrycket av en typ av proteinreceptorer som kallas GRPR som visade sig vara högt i de flesta GIST. Det tyder på att man skulle kunna behandla GIST med en sorts intern strålbehandling som kopplas till GRPR. Vi undersökte även uttrycket av proteinerna SDHB och MGMT. De GIST-tumörer som saknar båda dessa proteiner skulle kunna vara mottagliga för temozolomid. Det är en medicin som används för andra cancerformer, till exempel hjärntumörer.
Samarbete med nordiska kollegor
Vad har varit roligast med doktorandprojektet?
– Att lära sig nya saker och få kunskap om hur det går för våra patienter under lång tid. Det har även varit väldigt givande att arbeta med andra yrkeskategorier och forskare på andra institut i Sverige och Norden.
Och svårast?
– Att finna tid till forskningen i den hektiska kliniska vardagen. Som kirurg vill man aldrig ta en för lång paus från kliniken och då har forskningsarbetet ofta fått göras på kvällar och helger.
Text: Jakob Lundberg