Bild
Foto: Illustration: Jan Funke
Länkstig

Mårten Alkmark - Igångsättning vid graviditetsvecka 41 kan rädda barns liv

Publicerad

Mårten Alkmark disputerade den 26 mars 2021 inom ämnet obstetrik och gynekologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin.

Titel på avhandlingen: Management of late term pregnancy

Länk direkt till avhandlingen

Bild
Mårten Alkmark, överläkare inom obstetrik
Foto: Mikael Alkmark

Igångsättning vid graviditetsvecka 41 kan rädda barns liv

I höginkomstländer är risken generellt mycket låg för att ett barn dör före eller under förlossningen, eller som nyfödd, så kallad perinatal död. I Sverige ligger risken på under 0,5 procent*. Även risken att barnet får skador i samband med förlossningen är låg. Dock är det känt att det sker en viss riskökning, både vad det gäller perinatal död och sjuklighet, ju längre en graviditet pågår efter vecka 40.

 – Avhandlingen undersöker om igångsättning av förlossningen i graviditetsvecka 41 hos friska kvinnor med en lågriskgraviditet kan minska riskerna för barnen att drabbas av död eller svår sjuklighet jämfört med att avvakta spontan förlossningsstart ytterligare en vecka för att sedan sättas igång i graviditetsvecka 42, säger Mårten Alkmark, överläkare inom obstetrik. Han arbetar främst med komplicerade graviditeter och förlossningar.

Delarbete I i avhandlingen består av den så kallade SWEPIS** studien som publicerades hösten 2019. SWEPIS visade att risken för perinatal död var högre om man avvaktade med igångsättning till vecka 42. I delarbete II samlades data in från 4 561 kvinnor i två randomiserade studier. Resultaten visade att igångsättning av förlossningen i graviditetsvecka 41, hos framför allt friska förstagångsföderskor med en låg-riskgraviditet, kan leda till att cirka 100 färre barn per år antingen drabbas av svår sjuklighet eller död. Detta är lågt räknat i antal.

 – Resultaten uppnåddes utan att andelen kejsarsnitt, stora blödningar eller stora bristningar hos kvinnan ökade. Vi såg dessutom en signifikant minskning av andelen kvinnor med havandeskapsförgiftning i gruppen som sattes igång vid 41 veckor.

Låga kostnader för igångsättning och hälsovinster för barnet

– I delarbete III visade vi att, om förlossningen sätts igång vid 41 veckor, blir kostnaden mycket låg per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår, det vill säga ett år i full hälsa för barnet. Kostnaden hamnade på 6 170 kr, vilket är långt under vad Socialstyrelsen anser vara en hög kostnad och därmed en begränsning för införandet av metoden. Deras gräns för hög kostnad ligger på ca 500 000 kr per kvalitetsjusterat levnadsår.

Den totala kostnaden, det vill säga kostnad för öppenvård, förlossningsvård och eventuell neonatalvård, skilde sig dock inte signifikant mellan grupperna. Men i gruppen som sattes igång vid 41 fulla veckor var hälsovinsten större än i den andra gruppen tack vare minskningen av dödsfall.

 – Som förlossningsläkare träffar jag ofta kvinnor som inte är förlösta fastän deras beräknade förlossningsdatum har passerats med mer än en vecka. Många av dem upplever detta som mycket påfrestande och ångestskapande. Jag har även träffat kvinnor som mist sitt barn i magen under denna tid. Jag var därför intresserad av att ta reda på om det fanns något sätt att förskona andra par från en likande upplevelse utan att utsätta andra friska kvinnor för ökade hälsorisker.

Erbjud alla kvinnor igångsättning vid 41 veckor

Han menar att forskningen nu klart visar att igångsättning av förlossningen bör erbjudas alla kvinnor – särskilt förstföderskor – vid 41 veckor. Kvinnor som inte är förlösta när de närmar sig 41 veckor bör få tydlig, både skriftlig och muntlig, information kring fördelar och nackdelar med igångsättning av förlossningen så att de själva kan göra ett informerat val.

MER FAKTA

INFORMATION OM DISPUTATIONEN

Opponent: Sarah Stock, University of Edinburgh, Edinburgh, United Kingdom
Betygsnämnd: Lauren Lissner, Ove Axelsson och Ian Milsom
Huvudhandledare: Henrik Hagberg
Bihandledare: Ulla-Britt Wennerholm och Ylva Carlsson