Miljöpåverkan - effekter på hälsa och förmåga till krisberedskap
Kort beskrivning
Inom gruppen ”Miljöpåverkan - effekter på hälsa och förmåga till krisberedskap” undersöks effekter på samhällets krisberedskap och på mänsklig hälsa av medveten och omedveten miljöpåverkan. Inom gruppens områden ryms även frågeställningar om hur krisberedskapen påverkas av tillgången till utbildning, hälsa, social rättvisa och mänskliga rättigheter, samt hur ojämlikheter i tillgång till och tillit till hälso- och sjukvård påverkar förmågan att reagera på kriser orsakade av miljöpåverkan.
Forskargruppen består av medicinsk, naturvetenskaplig (kemisk, fysikalisk) och samhällsvetenskaplig expertis. Med miljöpåverkan avses här kemiska, biologiska och fysikaliska agens som antingen sprids naturligt, till exempel via klimatkatastrofer, eller av människan, mer eller mindre omedvetet (olyckor, utsläpp) eller medvetet (antagonistiska hot). Ett syfte med gruppens verksamhet är att förstå de utmaningar som en befolkning i miljöpåverkade områden står inför när det gäller krisberedskap.
Bakgrund
Miljöpåverkan kan i en krisberedskapskontext tolkas som ett vitt begrepp, omfattande naturligt eller av människan genererade exponeringar från såväl från miljö och industri som från antagonistiska CBRNE-händelser (Chemical, Biological, Radiological, Nuclear and explosive).
Naturliga exponeringar kan vara:
(RN) bakgrundsstrålning från radoninnehållande berggrund eller från UV-ljus
(B) endemiska sjukdomar, exempelvis infektionssjukdomar
(C) luftföroreningar orsakade av exempelvis vulkanutbrott och naturgasläckor
Antropogena (av människan tillkomna) exponeringar kan vara:
(RN) kärnkraftverk och områden som kontaminerats av radioaktiva ämnen,
(B) antibiotikaresistenta bakterier, biokemisk industri
(C) tungmetaller från lakvatten i gruvindustrin, kolväten från petrokemisk industri, gaser och partiklar från förbränning inom trafik och energisektorn.
Antagonistiska exponeringar kan vara:
Attacker med kemiska, biologiska och nukleära vapen, exempelvis (C) nervgaser, (B) antrax, och (N) kärnvapen, eller (R) avsiktlig spridning av radioaktiva ämnen.
För att kunna undersöka hur en eller flera av dessa exponeringar på sikt påverkar individers och samhällens förmåga att agera mentalt och fysiskt i händelse av en kris eller direkt efter en kris behövs en tvärvetenskaplig ansats, där såväl naturvetenskaplig, medicinsk och samhällsvetenskaplig expertis ingår. En utgångspunkt för denna breda ansats är att hälsa förstås som ett resultat av fysiska, psykologiska och sociala faktorer tillsammans, dvs det som inom hälsopsykologin brukar kallas för den biopsykosociala modellen.
När det exempelvis gäller forskning kring hur exponering för kemiska och biologiska vapen påverkar civilbefolkningens biopsykosociala välbefinnande saknas tillgång till data. Andra forskningsområden berör ojämlikheter i hälsa och tillit till vården vid CBRN/EIHH -incidenter och hur dessa parametrar påverkar förmågan till nationell krisberedskap.
Syfte och mål
Syftet med denna tvärvetenskapliga forskning är att skapa kunskap om hur effekter av olika exponeringar i miljön påverkar individers och samhällens förmåga att agera mentalt och fysiskt i händelse av en kris eller direkt efter en kris.
Forskningsprojekt
Följande projekt pågår eller avses påbörjas inom forskargruppen;
