Mot förbättrad diagnostik och individanpassad behandling för sömnapné
Forskare vid Göteborgs universitet ingår i ett nytt stort EU-projekt som med artificiell intelligens ska förtydliga olika undergrupper av obstruktiv sömnapné. Projektet ska förbättra diagnostiken och göra sömnundersökningar mer tillgängliga. Det är en förutsättning för mer individanpassad behandling, så kallad precisionsmedicin.
Personer med sömnapné har korta, upprepade andningsuppehåll när de sover, vilket stör sömnen. Förutom att personer med sömnapné blir trötta är apné också en riskfaktor för flera allvarliga sjukdomar, exempelvis högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke.
Entusiastiska apnéforskare
Det stora EU-projektet Sleep Revolution leds av forskare vid universitetet i Reykjavik, och fick nyligen drygt motsvarande 150 miljoner kronor från EU. Projektet involverar nästan 40 internationella samarbetspartners från både universitet och industri, och har som mål att revolutionera forskning, diagnos och behandling för obstruktiv sömnapné och relaterade störningar. Projektet har sin bas i forskarnätverket ESADA, som drivs av Jan Hedner och Ludger Grote, båda professorer i lungmedicin vid Göteborgs universitet och överläkare inom sömnmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
EU-projektet ska utveckla maskininlärningstekniker, som kan hitta mönster i enorma datamängder för att förtydliga de undergrupper för sjukdomen som börjat utkristallisera sig inom apnéforskningen.
– Behandlingar fungerar olika bra för olika personer med obstruktiv sömnapné, och liksom för många andra sjukdomar är precisionsmedicin nästa logiska steg. Tack vare att vi har så mycket data kommer algoritmer kunna hjälpa oss identifiera i alla fall fyra eller fem undergrupper av sömnapné, som sannolikt också ska ha olika typer av behandling, säger Jan Hedner, som forskar med inriktning mot sömn och respirationsreglering vid Göteborgs universitet.
Ett avancerat armbandsur
Den som utreds för sömnapné kan behöva sova över på sömnlaboratorium. Idag finns också möjlighet för patienter att låna med sig mätutrustning hem. Men tekniken kan uppfattas av patienten som bökig och behöver bli smidigare att använda. En företagspartner inom EU-projektet har utvecklat en prototyp för en avancerad armbandsklocka, som kan mäta puls, andning, syresättning och andra parametrar medan patienten sover i sin egen säng.
– Det återstår en del teknisk utveckling, men sedan blir det vår uppgift att utvärdera klockan för klinisk användning, berättar Ludger Grote och fortsätter:
– Vi sover en tredjedel av vårt liv, och natten är ett outnyttjat fönster för medicinska undersökningar, som dessutom kan genomföras under lång tid. Vi tror att de riskfaktorer som kan mätas med klockan också skulle kunna användas för att tidigt se risk för helt andra sjukdomar så att dessa kan förebyggas.
Snabb utveckling
Kunskapsutvecklingen om sömnapné har varit dramatisk, och Jan Hedner har varit med nästan från start. Hans intresse fångades av en av de första artiklarna om behandling med CPAP-mask under tidigt 1980-tal, vilket ledde till att Göteborgs sömnlaboratorium tidigt tog till sig den nya tekniken, som ett av de första laboratorierna i världen:
– Jag minns att jag och en kollega spekulerade om hur många patienter vi skulle behöva diagnostisera och behandla, och enades om att det nog kunde röra sig om något hundratal. Idag finns det omkring 40 000 personer bara i Västra Götalandsregionen som behandlas med apnéskena eller CPAP-mask, vilket sannolikt förhindrat både trafikolyckor och ett antal fall av stroke och hjärtinfarkt, och räddat många från en förtidig död.