Möt Roger Olofsson Bagge – Cancerkirurg och forskare ”made by Sahlgrenska”

Med sina 45 levnadsår har han redan hunnit uppnå mycket under sin karriär—han har drivit revolutionerande forskning, fått viktiga utmärkelser både i Sverige och internationellt, förfinat och genomfört cancerbehandlingar i världsklass, lett och utvecklat flera verksamheter vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och nu professuren.

Bild

Jag träffar Roger Olofsson Bagge en onsdag eftermiddag i hans rum på kirurgen. Han befinner sig mellan två möten och har inte ens hunnit äta lunch. Eller macka, som det oftast blir. Under timmen som intervjun pågår ringer Rogers mobil flera gånger. Och han svarar alltid. En gång är det hans ena son som behöver lite fickpengar, en annan gång är det en sjuksköterska som behöver en behandlingskonsultation.

"Jag vägrar att ha en tjänstetelefon. Jag har bara ett telefonnummer och där är jag alltid tillgänglig för såväl familjen, kollegor som patienter"

Roger Olofsson Bagge växte inte upp i en akademisk miljö. Hemma i Östersund fanns det knappt en bok och hans föräldrar ställde inga krav på att han skulle prestera bra i skolan. Tvärtom försökte de få den arbetsamma Roger att plugga mindre. Men Roger var vetgirig av natur och spenderade mycket tid på biblioteket ändå. Trots att Roger fick höga betyg i skolan slog det honom aldrig att han en dag skulle kunna bli läkare. Att han blev det var en ren slump.

Allt började i lumpen

Roger hade läst teknik på gymnasiet och drev ett IT-företag tillsammans med en vän. Han var inställd på att bli ingenjör, och det var givet för honom att han skulle få en tjänst som ”IT-krigare” i lumpen. Den tjänsten lades dock ner precis innan Roger hann börja, och i stället fick han bli medicinsk tekniker. Första månaden spenderade Roger på sjukhus för utbildning. Han fick följa med på akuten och operationer och det var så hans intresse för läkaryrket föddes.

Inför högskolestudier hade Roger ett svårt val framför sig: han hade sökt — och blivit antagen till — både industriell ekonomi på Chalmers och till läkarprogrammet vid Göteborgs universitet. Att Roger till slut bestämde sig för läkarstudierna har han sitt IT-företags medgrundare att tacka för. Medgrundaren föreslog nämligen att Roger skulle börja på läkarutbildningen så han fick se hur tråkigt det var. I stället blev Roger helt fascinerad, och resten är historia. 

Tiden som läkarstudent var underbar. Allt var nytt och spännande och redan under den andra terminen började Roger att forska. Året 2013, som nydisputerad och nybliven specialist i kirurgi, blev Roger erbjuden tjänsten som chef på Sahlgrenska sjukhusets bröstcancer- och melanomenhet med motivering att Roger var en visionär som skulle kunna driva fram den verksamheten. Rogers hjärta bultade egentligen för transplantationskirurgi men, som med mycket annat i sitt liv, valde han att testa och ge chefstjänsten ett försök. Och det ångrar han inte.  

Rogers insatser som chef vid Sahlgrenska universitetssjukhuset
Att ha varit ansvarig för Sahlgrenska bröst-och melanomenhet är faktiskt det som Roger karriärmässigt hittills är mest stolt över. Tidigare hade den enheten brist på resurser och personal, och det bedrevs nästan ingen forskning. Idag är det en av de mest forskningsaktiva sektionerna på sjukhuset. Dessutom har de lätt att rekrytera och har satt Göteborg på kartan, både nationellt och internationellt. Nästa steg för att stärka vården för patienter med bröstcancer var att skapa Bröstcentrum, en organisation som går på tvären i det annars ganska stuprörsformade sjukhusadministrativa systemet. Roger lyckades även som första sjukhus i Norden att ackreditera Bröstcentrum enligt de europeiska EUSOMA riktlinjerna, och Bröstcentrum är nu en självklar del av cancervården på sjukhuset.

Målet med professuren
Efter att ha lyckats med dessa förändringar på Sahlgrenska universitetssjukhuset, kände Roger att han nu ville försöka skapa samma positiva förändringar även på universitetssidan, framför allt i samarbetet med sjukhuset. Det är därför han sökte till professuren, som är en kombinationstjänst där han kan ha ena foten på universitetet och den andra kvar på sjukhuset. Han vill bidra till att samarbetet mellan sjukhuset och universitetet stärkts.

”Lägger man ihop all kompetens som finns på båda ställena, går nästan allt att lösa”.

Som professor vill Roger också vara en ”inspirerande coach” för studenter och doktorander. Han vill hjälpa dem komma framåt, öppna dörrar åt dem, och se till att de får — och tar   — möjligheter. Precis som andra professorer gjorde för honom som, på grund av sin icke-akademiska uppfostran, inte alltid vetat hur man ska navigera i den akademiska världen. 

Revolutionerande forskning och cancerbehandlingar

Vad gäller forskning är Roger Olofsson Bagge knuten till Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM), där hans forskargrupp fokuserar på bröstcancer och malignt melanom. Det är just inom det sistnämnda som de har haft de största genombrotten och som Roger även fått prestigefulla utmärkelser för. Ett specialområde är ”isolerad hyperterm perfusion”, ett kirurgiskt ingrepp som i korthet går ut på att isolera den delen av kroppen där cancer finns — vanligvist i levern eller extremiteterna — och applicera höga doser av cellgift utan att resten av kroppen påverkas. Han har utvecklat metoden rent kirurgiskt, men även identifierat att behandlingen tycks verka genom att aktivera kroppens egna immunförsvar på ett sätt som effektivt bekämpar cancern. I flera studier som Roger nu driver kombineras just isolerad hyperterm perfusion med modern immunterapi. Rogers spaning är att introduktionen av immunterapi, som fick Nobelpriset 2018, kommer att vända upp och ner på väldigt mycket inom cancerbehandling och cancerkirurgi.

”Det mesta vi gör idag är antagligen fel om 20 år. Vi kommer inte behandla en patient med bröstcancer om 20 år så som vi gör idag. Allt förändras, och det är vi som ska driva förändringen. Ibland blir man så fokuserad på att hinna med i utvecklingen, att man glömmer bort att det är vi som är utvecklingen.”

Förutom forskning och undervisning arbetar Roger även kliniskt. Han genomför bland annat isolerad hyperterm perfusion på Sahlgrenska, vilket faktiskt är det enda ställe man kan få den behandlingen i Sverige. Roger behandlar även internationella patienter, och senaste patienten kom exempelvis från Memorial Sloan Kettering i New York. Patientens sjukhus, som i Rogers mening är ett av världens bästa cancersjukhus, kunde inte erbjuda den behandlingen som Roger genomför. Operationen gick bra men det kan ta ett halvår innan man kan se effekten av den.

Made by Sahlgrenska
Roger är glad och tacksam över sitt jobb. Han får forska, tänka, leda och inspirera. Han får vara med om att skapa en kultur där folk vågar göra och inte bara följa byråkratin. Han är också hedrad över möjligheten att få vara med patienterna när livet är som svårast. Att försöka ge hopp, erbjuda olika behandlingsalternativ eller kanske bara finnas där och lyssna, är också saker som Roger uppskattar med sitt jobb. Sist men inte minst älskar han att jobba på just Sahlgrenska (både akademin och sjukhuset). På den ena pluggade han till läkare och på den andra har han utövat yrket. Hela hans vuxna liv här präglats av de långa korridorerna. Det är därför han skämtsamt brukar säga att han är ”made by Sahlgrenska”. Och man kan inte låta bli att undra om det inte är så att, om så till en liten del, även Sahlgrenska är made by Roger.

TEXT: Annia Garcia