Moving on!

Bakgrund

Kan en skräddarsydd intervention inom primärvården minska symtombörda, vårdkonsumtion, sjukskrivning samt förebygga smärta och hypertoni bland individer med ångestsjukdom?

Symtom på ångest och oro är vanliga och kan bidra till nedsatt hälsa och försämrad livskvalitet. Ångestsjukdom är också kopplat till ökad förekomst av flera allvarliga medicinska tillstånd såsom hjärt-kärlsjukdom, kronisk smärta, funktionell mag-tarmsjukdom och för tidig död. Sedvanlig behandling mot ångest inkluderar kognitiv beteendeterapi (KBT) och/eller farmakologisk behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI/SNRI). Dessa är dock förknippade med stigma, barriärer och andra nackdelar. Till exempel så svarar inte nästan en tredjedel av patienterna på farmakologisk behandling, delvis på grund av biverkningar och patientföljsamhet.

Vi vet att livsstilsrelaterade faktorer som till exempel fysisk aktivitet, stress och kost har effekter på mental hälsa. Men, det behövs fler, kostnadseffektiva interventioner tillgängliga i primärvården för behandling av ångestsjukdom, både för att passa olika individers behov och möjligheter och för att främja hälsa i vidare bemärkelse.

I denna studie kommer vi att undersöka effekter av två olika interventioner på ångestsymtom, vårdkonsumtion, sjukskrivning, livskvalitet, smärta, sömn, arbetsförmåga och blodtryck. Vi hoppas med denna studie kunna utöka utbudet av person-centrerade, evidensbaserade åtgärder för att främja hälsa hos personer med ångest, samt att utforma interventionen så att implementering i ordinarie verksamhet vid vårdcentral kan efterfölja studien vid positiva resultat.

Syfte

Syftet är att undersöka effekter av två olika interventioner:

1. Ett 12-veckors fysiskt träningsprogram (PHYSBI) eller
2. En modifierad version av det hälsofrämjande Hälsolyftet (e-Hälsolyftet/ Vårdsamordnar-kontakt) på mental och fysisk hälsa hos patienter med ångestsjukdom inom primärvården. Effekter av dessa två interventioner kommer att jämföras mot sedvanlig behandling av ångestsjukdom.

I denna studie kommer patienten själv få välja mellan de två interventionerna, vilket understödjer patientens känsla av kontroll och bestämmande av sin behandling och kan öka motivationen. Mer information om Hälsolyftet

Specifika frågeställningar

• Kan en individanpassad och sekundärpreventiv intervention (träningsprogrammet PHYSBI eller e-Hälsolyftet/Vårdsamordnarkontakt) inom primärvården positivt påverka ångestsymtom, vårdkonsumtion, sjukskrivning, livskvalitet, smärta, sömn, arbetsförmåga och blodtryck och allmän hälsa, hos patienter med ångestsjukdom?
• Finns det långsiktiga effekter efter 1 år för ovan nämnda utfall?
• Är behandlingsstrategin kopplad till hälsoekonomiska fördelar?

Film

Metod

Vårdcentraler i Västra Götalandsregionen, kommer matchas på storlek, care need index (CNI) och storstad/landsbygd och fördelas till interventions-vårdcentraler och till vårdcentraler med sedvanlig vård. På de vårdcentraler med intervention så kommer patienter som har en ångestsjukdom att själva få välja mellan att delta i:

1. Träningsprogrammet PHYSBI, som kommer att pågå under 12 veckor, 3 ggr/vecka där två ggr är gruppträning ledd av fysioterapeut och en gång är egen hemmaträning. Träningen innehåller både konditions- och styrketräning av medel-hög intensitet.
2. Modifierat e-Hälsolyft/Vårdsamordnarkontakt enligt regional medicinsk riktlinje (RMR), som är en digitalt anpassning av Hälsolyftet. Hälsolyftet, som bygger på beteendevetenskap för förändring, är en metod inom primärvården för att förbättra hälsan och inkluderar livsstilsfrågor, hälsoprofil och hälsosamtal. Metoden är modifierad genom att den är digitaliserad och associeras till en vårdsamordnare. Levnadsvaneinsatserna kommer variera beroende på varje deltagande individs önskemål och beredskap.

Effekterna av dessa två interventionerna kommer att jämföras mot de vid vårdcentraler där patienter med ångestsjukdom får sedvanlig behandling mot sin ångestsjukdom.

Datainsamling kommer att ske vid studiestarten, efter 12 veckor och efter 1 år och inkluderar skattningsskalor, enkäter (fylls i digitalt av deltagarna) och mätning av BMI och blodtryck. Data kommer även kopplas till registerdata (vårdkontakter, sjukskrivning, sjukdomsdiagnoser och läkemedelsförskrivning).

Mer specifikt samlas följande in vid de tre tillfällena:

• Skattningsskala ångests- och depressionssymtom, smärta, sömn, alkoholkonsumtion, livskvalitet, arbetsförmåga, fysisk aktivitet och hjärntrötthet.
• Enkät med frågor om sjukskrivning, psykisk hälsa, somatisk sjukdom, läkemedel, rökning/snusning, fysisk aktivitet, vårdkontakter och smärta.
• Mätning av BMI och blodtryck på vårdcentral

Se bilden i större format

Publikationer