Nedsättning av läs- och skrivförmågan som orsakats av afasi efter stroke eller operation av låggradigt gliom
Kort beskrivning
Att skriva är en komplex aktivitet som ställer höga kognitiva krav. Därför påverkas skrivförmågan ofta vid hjärnskador. Syftet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om hur afasi – språkstörning efter förvärvad hjärnskada orsakad av t.ex. stroke eller tumörsjukdom – påverkar det skrivna språket.
Bakgrund
Afasi är en multimodal språkstörning som påverkar muntligt och skrivet språk. Afasi uppstår till följd av en hjärnskada och den vanligaste orsaken är stroke. Den som har afasi vet precis vad den vill säga men har svårt att hitta rätt ord, kan ha svårt att sätta samman orden till grammatiskt korrekta satser och kan också ha svårt att förstå vad någon annan säger. För de allra flesta är även förmågan att skriva och läsa påverkad. Forskning och kliniskt arbete har traditionellt inriktats på rehabiliteringsinsatser för att förbättra det muntliga språket. Men i takt med att det skrivna språket blir allt viktigare för att klara sig i dagens samhälle, ökar behovet av mer detaljerad kunskap om hur skriv- och läsförmågan påverkas och hur man kan träna för att förbättra den.
Syfte
Det övergripande syftet är att projektet ska bidra till att förbättra omhändertagandet av personer med afasi eller annan kognitiv påverkan på grund av hjärnskada. Ett mer specifikt syfte är att undersöka vilka kognitiva processer som samverkar när en person skriver, hur dessa processer påverkas vid afasi och hur man kan träna för att förbättra förmågan att skriva och läsa.
Delprojekt
Utveckling av analysinstrument för benämningsförmåga i skrift, känsligt för subtila svårigheter vid afasi och/eller påverkad kognition vid stroke.
Målet med projektet är att utveckla instrument för analys av förmågan att hitta rätt ord i skrift för att identifiera subtila afatiska och/eller andra kognitiva svårigheter. Instrumentet kommer även att vara ett potentiellt mycket känsligt instrument för utvärdering av intervention.
Afasi och digital delaktighet – en studie med personer som har afasi och deras närstående, boende i nordöstra Göteborg.
Målet med projektet är att undersöka erfarenheter av att använda internets tjänster och funktioner hos personer med afasi och deras närstående boende i nordöstra Göteborg..
Afasi, generativ AI och skrivstöd – ett pilotprojekt
Det övergripande syftet med projektet är att utveckla ett effektivt och individuellt anpassat skrivstöd för personer med afasi. Skrivstödet kommer att bygga på avancerad teknik för generativ AI och anpassas för personer med afasi. Målet med projektet är att utveckla en första prototyp och utvärdera den.
Avslutade projekt
Läsecirkel afasi
Baserat på vår egen och andras forskning ville vi att personer med afasi skulle bli delaktiga i kulturupplevelser och att främja läsandet, trots de språkliga svårigheter som afasi innebär.
Att hitta styrkan inom sig genom en gemensam läsupplevelse
Deltagarna upplevelser från bokcirkeln var mycket positiva och tillsammans med bibliotekarien utarbetades en ändamålsenlig form för träffarna. Fokus var inte på den enskilda individens (nedsatta) läsförmåga utan på gruppens gemensamma läsupplevelse. Läsning tillsammans i gruppen bidrog till att deltagarna återfann läsglädje och att några ökade sitt läsande.
Publikationer
Henriksson, I., & Laakso, K. (2020). Book Talk and Aphasia – the Power of a Book, International Journal of Language and Communication Disorders,55(1),136 -148. DOI: 10.1111/1460-6984.12509
Afasi och skrivna berättelser hos personer med afasi
Syftet med projektet var att studera syntaktisk bearbetning vid afasi, framför allt i skriftlig produktion, sätta det i relation till andra språkliga förmågor och till de kognitiva processer som interagerar under det att en person skriver en sammanhängande text. I projektet användes teknik för s.k. key-stroke logging som sparar allt som görs från tangentbord och mus.
Resultaten visade att personer med afasi gjorde många redigeringar i sina texter under det att de skrev och att deras skrivflyt relaterade till hur effektivt de redigerade. Det viktiga var inte antalet redigeringar utan vilka strategier de använde sig av. Långa och ovanliga ord var svårast att stava och också att korrigera. Hur lätt eller svårt det var att skriva påverkades av genre. Vidare visade resultaten att ett datorbaserat rättstavningsprogram kan göra att personen skriver fler ord, gör färre stavfel, använder en mer komplex syntax samt skriver snabbare och redigerar mer effektivt. Användningen av datorbaserat skrivstöd resulterade även i att stavningsförmågan generellt förbättrades även då skrivstödet inte användes.
Publikationer
Johansson-Malmeling, C., Wengelin, Å., Antonsson, M. & Henriksson, I. (2022). Using a digital spelling aid to improve writing in persons with post-stroke aphasia: An intervention study. International journal of language and communication disorders, available online DOI: 10.1111/1460-6984.12591
Johansson-Malmeling, C., Wengelin, Å., & Henriksson, I. (2021). Aphasia and spelling to dictation: Analysis of spelling errors and editing. International journal of language and communication disorders, 56, (1), 145-160. DOI:https://doi.org/10.1111/1460-6984.12591
Johansson-Malmeling, C., Wengelin, A., Hartelius, L., & Henriksson, I. (2021). Written text production and its relationship to writing processes and spelling ability in persons with post stroke aphasia. Aphasiology, 35 (5), 615-632. DOI: https://doi.org/10.1080/02687038.2020.1712585
Deltagare
Åsa Wengelin
Charlotte Johansson-Malmeling
Katja Laakso
Malin Antonsson
Francesca Longoni
