Ny professor vill veta hur lärare lär sig
Hon vill vara både i teorivärlden och praktikvärlden.
– Det är när man befinner sig i bägge världar som saker händer, säger Anette Olin Almqvist, nybliven professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Med hjälp av aktionsforskningen vill Anette Olin Almqvist hjälpa lärare och rektorer att förstå sig själva och det sammanhang de befinner sig i. Varför gör vi som vi gör? Vad gör att det blir som det blir? Det är de grundläggande frågor som Anette vill ha svar på sin forskning. Hon tar skolans läroplan som ett exempel.
– Alla krav som finns i läroplanen kan vara omöjliga för en lärare och en elev att uppnå. Det är något man strävar efter, men det innebär att man måste göra val. Då är det bra att veta varför man gör vissa val och därför måste det finnas utrymme för lärares klokskap och professionella omdöme i skolan, säger Anette.
Lärare måste vara aktiva i kunskapsprocessen
Just nu jobbar Anette med ett stort projekt om språkutveckling i förskolan, ett högaktuellt ämne med tanke på att det finns många förskolor med barn som har med sig andra språk än svenska. Målet är att hjälpa barnen att erövra alla språk de behöver för att kunna agera i samhällslivet och för att få ett bra liv. – Frågan är vad alla som jobbar i förskolan och chefer och utvecklingsledare på förvaltningen, kan göra för att stötta varje barn så att de kan få de bästa livsförutsättningarna.
Anette vill ta reda på hur de olika funktionerna kan hjälpas åt för att stötta lärarna, tillsammans med lärarna.
– Nu har vi ett skolsystem där det inte finns så stor tillit till professionen när det gäller hur vi ska utveckla utbildningen, men om lärarna inte får vara med och bygga sin egen kunskapsbas kommer vi ingen vart. Frågan är hur vi hittar de här formerna för samarbete så att lärarna kan vara aktiva i kunskapsutvecklingen i och för skola och förskola.
Få andra att förstå det hon själv försöker förstå
Anettes resa till forskarlivet började på lärarutbildningen i Mölndal 1986-1989. Genom att börja forska ville hon förstå sitt arbete som lärare bättre.
– Jag drivs av utmaningen att få andra att förstå något som jag själv också håller på att försöka förstå. Jag fascineras av den gemensamma kunskapsprocessen. Och så älskar jag att försöka fånga människors intresse. Jag jobbar väldigt mycket med dialogiska undervisningsformer för att det ska bli en utmanande och spännande kommunikation.
Innan hon började forska var Anette med och startade en föräldra- och personaldriven kooperativ friskola eftersom hon tyckte att det var svårt att få förverkliga sina egna pedagogiska idéer inom det kommunala systemet. Samtidigt som hon jobbade som utvecklingsledare på friskolan gick hon en påbyggnadsutbildning på Pedagogen.
Utveckling handlar om att bli klokare
2003 började Anette på forskarutbildningen och i sin avhandling undersökte hon vad skolutveckling är ur ett inifrånperspektiv. Aktionsforskning blev ett självklart val.
– Aktionsforskningen handlar ju om att studera de praktiker man själv är en del av, så att man förstår den ur ett inifrånperspektiv.
Som forskare tycker Anette att hon får en möjlighet att utveckla skolan. Samtidigt tycker hon att den västerländska synen på utveckling och den utvecklingsoptimism som präglar samhället är knepig eftersom den lätt får oss att tro att det finns en enda optimal lösning.
– Utveckling i mina ögon handlar inte om att allt ska bara bli bättre och bättre, utan om att bli klokare och klokare och att det är något som alla måste erövra.
Vill veta hur lärare lär sig
Anette har ägnat mycket tid åt att forska om lärares professionella lärande och utveckling, vilket ofta kopplas samman med fortbildning i form av föreläsningar och tillfälliga kompetensutvecklingsinslag. Det kan också ske i form av lokalt utvecklingsarbete eller praktiknära forskning. Forskningsfältet handlar om hur lärare lär och utvecklas i sitt yrke.
– Om man inte har funderat över hur man förändrar sina handlingar går man kanske på en fortbildningskonferens någonstans en dag och lyssnar. Sedan går man tillbaka och gör precis som vanligt eftersom man saknar verktyg för att förändra. Det är som att kasta pengar i sjön.
Bygger nätverk
För att lärarnas nyvunna insikter inte ska gå förlorade jobbar Anette mycket med att bygga nätverk, så att lärarna stöttas i att fortsätta att fundera över sin egen praktik.
– Att arbeta med aktionsforskning innebär att du utvecklar ett förhållningssätt till ditt eget arbete där du ständigt ifrågasätter, funderar, prövar och förnyar sådant som inte är riktigt bra. Men det är jobbigt att hålla på om man är ensam. Därför måste man få möjlighet att möta och diskutera med andra, antingen i form av samarbeten där man jobbar, eller genom att ingå i nätverk där man kan inspirera varandra.
Ett sådant nätverk finns till exempel för lärarna som gått masterprogrammet i aktionsforskning på Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik. Ett annat är Aktionsforskningskollegiet som har öppna seminarier och där Anette har varit ordförande. Anette har också startat ett svenskt forskarnätverk för aktionsforskning som har digitala träffar en gång per termin där alla doktorander och forskare i hela Sverige kan delta.
Forska och undervisa för att utveckla ny kunskap
Anette vill göra skillnad.
– Att få höra från en lärare, att ”det här var precis vad jag behövde just nu”, det gör mig glad.
Som forskare uppskattar hon undervisningssituationen, att få föreläsa och hålla i seminarier, som tillfällen då hon också får möjlighet att lära sig själv. Genom att forska kan hon bidra med ny kunskap som hon delar med sig av i undervisningen, och på så sätt upptäcka vilket värde den har - eller inte - för lärarna.
– Den kombinationen är ju både underbar och jättesvår eftersom det innebär att jag måste skapa utrymme för att också systematiskt forska. Att förstå och att gräva ner sig i en teori är ju någon slags drömtillvaro där man kan få öppna en ny lucka och få ett nytt perspektiv.
Ny professor på Mälardalens universitet
Liksom många andra forskare har Anette använt åtskilliga tidiga mornar, kvällar, helger och lov, för att hinna med allt.
– Nu orkar inte jag det längre, men jag har ju varit en sådan där morsa som inte satt på fotbollsläktaren med de andra föräldrarna, utan i andra änden med en bärbar dator.
Efter 21 år på Göteborgs universitet börjar hon jobba som professor i didaktik med inriktning samproducerad skolforskning på Mälardalens universitet, till hösten. Eftersom hon bor i Uppsala sedan en tid, blir livet lite enklare.
– Det är ju klockrent för mig, men det har faktiskt tagit flera månader att bestämma sig, för jag trivs så bra här.
Text: Ragnhild Larsson