Omvandling till bostadsrätter i utsatta områden - hur påverkas lokalt deltagande i stadsplanering och bostadspolitik?

Populärvetenskaplig beskrivning från projektansökan

Boendesegregation tillhör en av de stora samhällsutmaningarna. Segregation förknippas ofta med de s.k. miljonprogramsområdena som domineras av allmännyttans hyresrätter. Koncentrationen av socioekonomiskt utsatta medborgare till dessa bostadsområden förknippas idag med problem som kriminalitet, social oro, trångboddhet, sjunkande skolresultat och bostadsstandard.

Denna ensidiga bild av segregationen har dock mött motstånd. Kritiken gör gällande att det är samhället i stort som är segregerat, inte särskilda områden. Kritikerna förnekar inte påtagliga problem med t.ex. gängkriminalitet, men argumenterar samtidigt för att segregation bör betraktas som ett strukturellt samhällsproblem som intimt hänger samman med ökade ekonomiska skillnader mellan olika grupper.

Medan de flesta är överens om att segregation är ett stort problem går åsikterna isär om hur segregationen kan och bör brytas. När det kommer till bostadspolitiska och planeringsmässiga åtgärder knyts det bl.a. förhoppningar till att öka blandning av upplåtelseformer. En större blandning av upplåtelseformer kan uppnås vid nybyggnation och/eller genom ombildning av befintliga upplåtelseformer.

Forskning har främst studerat konsekvenserna av ombildning av allmännyttans hyresrätter till bostadsrätter i centralt belägna stadsdelar. Denna form av ombildning har kritiserats för att bidra till att resurssvaga grupper trängs undan på bostadsmarknaden (s.k. gentrifiering). Dock är det i socioekonomiskt utsatta områden som blandning av upplåtelseformer lyfts fram som en strategi för att minska den stora omsättningen invånare samt ge möjligheter att göra lokal s.k. ”boendekarriär”.

Den här studien kommer att studera ett fall i Tynnered, ett miljonprogramsområde i västra Göteborg, där blandning av upplåtelseformer genom ombildning prövats som en konkret åtgärd för att bryta segregationen.

Syftet med studien är att undersöka konsekvenserna av ombildning av hyresrätter till bostadsrätter, för att därigenom dra bostadspolitiska lärdomar av ombildningsprocesser i utsatta områden.

Då ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter i utsatta områden är relativt ovanliga, samt då få strukturerade utvärderingar gjorts av dylika ombildningsprocesser, vill vi med vår forskning bidra till kunskap till detta viktiga bostadspolitiska område.

På uppdrag av kommunfullmäktige i Göteborg ombildades år 2006-2007 fem fastigheter tillhörande det kommunala Bostadsbolaget i Tynnered. År 2008 stoppades ombildningarna och ambitionen var att försöket skulle utvärderas (vilket ännu inte gjorts). Den här studien kommer att bidra med sådan utvärdering genom att särskilt fokusera på att:

1) Jämföra hur de boende i hyresrätter respektive i bostadsrätter upplever ombildningsprocessen samt hur ombildningen påverkat och påverkar boendesammansättningen (in- och utflyttning)

2) Studera hur ombildningen påverkar de boendes intresse och engagemang för sin boendemiljö.

3) Studera möjligheter och hinder för boendes möjligheter att påverka utvecklingen av sitt bostadsområde genom att under tre år följa och utvärdera den ”feministisk agenda” (t.ex. frågor om lokal delaktighet, stadsodling, trädplantering, integrera konst i stadsplanering, bevaka barnperspektivet etc.) som styrelsen för BRF Topasberget driver.

För att studera dessa aspekter kommer vi att använda oss av intervjuer och fokusgrupper med boende i hyresrätter och ombildade bostadsrätter. Vi kommer också följa och utvärdera styrelsen för BRF Topasgården och deras lokala utvecklingsarbete med feministisk prägel. Resultatet kommer att diskuteras med relevanta bostadspolitiska aktörer, t.ex. kommunala bostadsbolag, politiker, Hyresgästföreningen, Boverket och boende. Vi hoppas att lärdomarna från ombildningsprocesserna i Tynnered kommer att vara till nytta för boende, allmännyttiga kommunala bostadsbolag och kommunpolitiker som planerar att ombilda hyresrätter till bostadsrätter i syfte att minska segregationen och utveckla marginaliserade områden. Dessa aktörer kan få insikter i för- och nackdelar med omvandling utifrån ett segregationsperspektiv, hur ombildningar potentiellt påverkar relationen mellan boende i olika upplåtelseformer, samt hur dialog och samarbete mellan bostadsbolag, hyresgäster, bostadsrättsföreningar och kommunala förvaltning kan stärkas i syfte att stödja en socialt hållbar utveckling i miljonprogramsområden och i samhället som helhet.

Implementering

Projektet implementerades av Robin Biddulph och Mattias Sandberg, men Mattias lämnade Universitet för ett nytt uppdrag under projektets implementering.

Projektet förlängdes från 2019–2021 till 2019-2023 på grund av pandemin och av att Mattias hade lämnat. Projektet rapporterades till Formas 30 juni 2024 med två vetenskapliga artiklar inskickade till tidskrifter men annat arbete kvar att göra:

• artiklarna måste granskas och möjligtvis revideras innan publicering;
• flera artiklar ska publiceras (en i relation till densifiering och blandade upplåtelseformer en i relation till kriminalitet och blandade upplåtelseformer)
• arbetet ska presenteras och diskuteras i olika vetenskapliga och ej vetenskapliga sammanhang och underlag ska skapas till sådana presentationer

Den här sidan ska uppdateras med nya publiceringar och aktiviteter tills åtminstone 31 december 2025

Publikationer

Inför rapportering av projektet 30 juni ska följande artiklar skrivas:

• Tenure mix paradoxes. How context and scale determine the outcomes of selling public housing to tenants in marginalised urban areas, till tidskriften Housing Studies
• Do good fences make good neighbours? Towards a research agenda for management of outside areas in mixed tenure settlements, till tidskriften Land

För kopior av utkast och annan information, kontakta robin.biddulph@geography.gu.se

Kommunikation

7 feb 2021
Presentation till Nätverk för Boende och Välfärd via Zoom, samordning via Matilda Sandberg & Martin Grandér, Malmö universitet

1 nov 2023
Återkoppling med boende som besvarade studiens enkätansökning (i Hyresgästföreningens lokaler i studieområdet, Briljantgatan 53)

19 januari 2024
Återkoppling med Bostadsbolaget personal (nära studieområdet vid Topasgatan 5)

28 februari 2024
Gäst hos Handelshögskolans podd Staten & kapitalet, avsnitt 5 ”Vem tjänar på en hållbar bostadsmarknad?" 

7 mars 2024
Presentation för Camilla Tjernberg (Bostadsbolaget), Niklas Svensson & Linda Bergvall (Police), Mari Levin (Social services) – via Zoom.

27 oktober 2024
Föreningen jagvillhabostad.nu ordnade en utbildningshelg för medlemmar från hela Sverige. Föreningen bad Dr Robin Biddulph presentera och diskutera projektet med medlemmarna. Presentationens titel: Blandade upplåtelseformer i ”utsatta områden” Fallet Topasgatan 61-89 & Briljantgatan 37-92, 2005-2023