Oral hälsa
Kort beskrivning
Området ‘Oral hälsa’ identifierar faktorer av betydelse för vår munhälsa och samspelet mellan munhälsa och den allmänna hälsan och välbefinnandet. Fokus är på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för en god munhälsa på lika villkor för både barn och vuxna i alla åldrar och med varierande behov på individ-, grupp- och samhällsnivå. Området är tvärvetenskapligt och innebär att kunskap från naturvetenskapliga (främst odontologi och medicin) samt samhälls- och beteendevetenskapliga ämnesområden integreras i forskning, utbildning och behandling.
Beteendevetenskapliga perspektiv på oral hälsa och parodontal infektionskontroll; en individanpassad undervisningsmodell för att öka ungdomars motivation till ett adekvat munhygienbeteende
Gingivit (tandköttsinflammation) är ett reversibelt tillstånd, men kan om det inte behandlas utvecklas till parodontit (tandlossning). Förekomsten av parodontit är cirka 40% i den vuxna svenska befolkningen. Den viktigaste faktorn för att förebygga utveckling av parodontit är att etablera infektionskontroll, genom en adekvat munhygien. Epidemiologiska studier har visat att svenska ungdomar ofta har en bristfällig munhygien och en hög grad av gingivit, trots att de har omfattats av preventions- och behandlingsinsatser inom den kostnadsfria barn- och ungdomstandvården. Det finns därför anledning att fundera över hur man skulle kunna utveckla mer effektiva preventions- och behandlingsprogram riktade till ungdomar.
Syfte
Att pröva en individanpassad undervisningsmodell, baserad på hälsopsykologiska teorier och principer, för att öka ungdomars egenansvar i den parodontala infektionskontrollen, dvs ett adekvat munhygienbeteende.
Studiedeltagare och Metod
I behandlingsstudien inom projektet ingår ca 350 ungdomar. Ungdomarna rekryterades bland 16-17 åringar som vid ordinarie undersökning i tandvården uppvisade en hög grad av gingivit. Studieungdomarna fördelades till behandling i enlighet med den individanpassade undervisningsmodellen (test), eller till konventionell undervisning/behandling (kontroll). Behandlingen genomfördes av tandhygienister inom Folktandvården, Västra Götaland. Klinisk data och enkätdata inhämtades under 18 månader.
Inom ramen för projektet ingår också kvalitativa intervjuer med ungdomar och tandhygienister om deras erfarenheter av och synpunkter på behandling enligt den teoribaserade och individanpassade undervisning.
Resultaten kommer att ligga till grund för vidare studier inom projektet och bland annat pågår utveckling av en smartphone applikation som är tänkt att kunna användas av ungdomar om stöd i processen mot ett förbättrat munhälso- munhygienbeteende.
Projektet genomförs i samverkan mellan forskare från olika ämnesområden (oral hälsa/odontologi, psykologi, pedagogik, hälsoekonomi och statistik) och Folktandvården, Region Västra Götaland.
Projektfakta
Projektledare:
Kajsa H Abrahamsson
Finansiering:
+ Forte
+ TUA
+ Regionala FOU medel, Region Västra Götaland
+ Patentmedelsfonden för odontologisk profylaxforskning
Parodontal hälsoutveckling i relation till individ- och livsstilsfaktorer hos unga vuxna
Parodontala sjukdomar delas in i två huvudgrupper, reversibel gingivit (tandköttsinflammation) och destruktiv parodontit (tandlossning). Prevalensen av parodontit är cirka 40% i den vuxna svenska populationen, varav ca 10% uppvisar svårare former av sjukdomen. Svårare former av parodontit kan debutera redan i 20-års ålder med en markant ökning i prevalens mellan 30 och 40 års ålder. Parodontal sjukdom är associerad med en rad olika individ- och livsstilsrelaterade faktorer. Dessutom har det påvisats att munhälsorelaterade attityder och beteenden återspeglas i ungdomars kliniska parodontala status och i hur man planerar för framtida tandvård. Trots de hälsofrämjande insatser som ges inom barn- och ungdomstandvården så har många svenska ungdomar dålig munhygien och utbredd gingivitförekomst. Att studera den parodontala hälsoutvecklingen bland unga vuxna är därför angeläget.
Syfte
Föreliggande 14-års longitudinella och registerbaserade studie avser att följa upp den parodontala hälsoutvecklingen hos individer som vid 19-års ålder deltagit i en epidemiologisk undersökning, samt att analysera potentiella samverkande individ- och livsstilsfaktorer.
Studiedeltagare och metod
Deltagarna utgörs av ett randomiserat urval av 506 individer hemmahörande i två olika regioner av Västra Götaland och som tidigare deltagit i en epidemiologisk studie (2005-2006) gällande parodontal hälsa hos ungdomar. Föreliggande projekt fokuserar på den parodontala hälsan men avser att följa upp populationen under 14 år avseende både kariologiskt och parodontalt status och i vad mån individ- och livsstilsfaktorer som vid 19-års ålder påverkade den parodontala hälsan kan prediktera sjukdomsutveckling. Uppföljning sker via registerbaserade tandhälsodata SKaPa (Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit) och individrelaterad socioekonomisk data från SCB (Statistiska Centralbyrån).
Projektet kommer tillföra kunskap av betydelse för ökad möjlighet till att identifiera unga individer som riskerar att utveckla parodontit, och därmed bidra till att utveckla riktade preventionsåtgärder.
Projektfakta
Projektledare:
Jessica Skoogh Andersson
Finansiering:
+ Regionala FOU medel, Region Västra Götaland.
Utvärdering av ett munvårdsprogram för patienter som genomgår behandling för cancer i huvud- och halsregionen avseende oral hälsa, patient-relaterade faktorer, livskvalitet och hälsoekonomi
Cancer i huvud- och halsregionen och dess behandling ger många komplikationer både för den orala och den allmänna hälsan. Inflammation i munslemhinnan (Oral mukosit) drabbar cirka 80% av patienterna och i många fall behöver patienterna sondmatas eller läggas in på sjukhus. Nedsatt salivsekretion är en annan vanlig biverkan av cancerbehandlingen. Det odontologiska omhändertagandet ser olika ut i regionerna i Sverige, vilket innebär ojämlik vård. I det Nationella vårdprogrammet som uppdaterades 2018 saknas rekommendationer och riktlinjer kring odontologiskt omhändertagande under cancerbehandlingen. Det är därför angeläget att utvärdera munvårdsprogram för att förbättra vård och behandling i samband med cancerbehandlingen.
Syfte
Det övergripande syftet är att utvärdera ett munvårdsprogram för patienter med cancer i huvud- och halsregionen avseende oral mukosit. Betydelsen av munhälsorelaterade attityder och beteenden samt tilltro till egen förmåga för munhygiennivån kommer att utvärderas liksom munvårdsprogrammets effekt på livskvaliteten och dess kostnadseffektivitet. Vi kommer även att undersöka betydelsen av salivsekretion och salivsammansättning för oral mukosit, kostvanor, proinflammatoriska markörer och oralt mikrobiom hos personer med mild respektive svår mukosit samt epigenetiska modifieringar i samband med cancerbehandlingen.
Patienter och metod
En nationell multicenterstudie. Patienter rekryteras av tandhygienister i fem regioner och randomiseras till en interventionsgrupp (intensifierat munvårdsprogram) eller en kontrollgrupp (konventionell munvård). Totalt kommer 75 patienter att inkluderas i respektive grupp. Data insamlas innan behandlingsstart, varje vecka under strålbehandlingen samt en och tre månader efter avslutad behandling. Uppgifter om patientens cancerdiagnos och behandling, övriga sjukdomar och mediciner registreras. Kliniska data insamlas och saliv sparas för senare analyser. Prover för analys av oralt mikrobiom, proinflammatoriska markörer och epigenetiska förändringar insamlas. Patienterna fyller i frågeformulär om livskvalitet, munhälsorelaterade attityder och beteenden, tilltro till egen förmåga och kost.
Projektet genomförs i samverkan mellan forskare från olika ämnesområden (oral hälsa/odontologi, medicin, biomedicin, hälsoekonomi och statistik) och sjukhustandvårdskliniker.
Projektfakta
Projektledare:
Annica Almståhl
Finansiering:
+ Cancerfonden
+ FRF-stiftelsen
+TUA
Epigenetiska förändringar och kostintag hos individer med parodontit
Parodontit (tandlossning) kännetecknas av kronisk inflammation i vävnaderna runt tanden som ett svar på bakterier som koloniserar tandytan. Epigenetik reglerar genuttryck (aktiverar eller avaktiverar gener) i cellerna utan att ändra DNA:s genetiska kod. Den ständiga närvaron av olika bakterier i munnen och på tänderna kan förändra epigenetisk reglering av kroppens inflammationssvar som i sin tur kan bidra till sjukdomens svårighetsgrad och progression. Studier har visat att personer med parodontit har ett förändrat epigenetiskt mönster i specifika inflammatoriska cytokiner och enzymer. Epigenetiska förändringar påverkas även av miljö och livsstilsfaktorer där näringsintag och kostvanor är en viktig faktor. Hittills har få studier undersökt sambandet mellan epigenetiska förändringar, kostintag och parodontit.
Syfte
Syftet är att undersöka förändring av epigenetiska grupper (DNA metylering) hos individer med grav parodontit jämfört med parodontalt friska individer samt att studera samband mellan kostintag och ett förändrat metyleringsmönster för kandidatgener i förhållande till parodontit.
Studiedeltagare och metod
Studien är en del i ett epidemiologiskt projekt där sambandet mellan genetik, allmänhälsa, livsstil och parodontit studeras. I studien ingår individer från en tvärsnittsstudie på ett slumpmässigt urval av vuxna, 40 år och äldre, bosatta i Tromsø kommun i Norge och som deltog i en munhälsoundersökning samt hade minst två kvarvarande tänder. Data har samlats in via klinisk undersökning, blodprov och frågeformulär. DNA metylering analyseras utifrån salivprov. DNA-metyleringsprofil hos parodontalt friska individer kommer att jämföras med individer avancerad parodontit i relation till individernas kostintag och dietmönster, kosttillskott probiotika och totalt energiintag samt demografiska, livsstilsfaktorer, allmänhälsa och medicinering.
Resultaten kommer att generera nya hypoteser för framtida prospektiva studier eller randomiserade kontrollstudier för att studera samband mellan epigenetik och kost hos individer med parodontit.
Projektet genomförs i samverkan mellan forskare från olika ämnesområden och discipliner (oral hälsa/odontologi, medicin, biomedicin och nutrition)
Projektfakta
Projektledare:
Birgitta Jönsson
Finansiering:
+TUA
+ Helsodirektoratet, Norge
+ Troms og Finnmarks fylkeskommune, Norge