Ordföljd och verbfrasens roll för uttrycket av bestämdhet i Bantuspråk

Om projektet

I dessa språk finns ingen artikel som ´the/a´ på engelska, eller suffix som skiljer ´äpple´ och ´äpplet´ åt i svenskan. Ändå måste en anta att bestämdhet går att uttrycka, eftersom det anses vara en universell kategori i språk. I litteraturen om bantuspråk har angetts att demonstrativ och markering av objektet på verbet spelar en roll, samt likaså ett prefix som finns på substantiven i vissa fall. Men vilken roll mer exakt de spelar och hur de olika kategorierna, tillsammans med ordföljd och kontext, samspelar för att uttrycka bestämdhet är inte känt.

För att kunna analysera denna kategori i en språkfamilj som forskningsmässigt ännu ligger långt efter de västerländska språken, krävs att vi använder oss av inspelad och transkriberad konversation. Studien går på djupet i och med att vi analyserar det Sydafrikanska språket xhosa i detalj. Vi fortsätter att bygga på den datasamling (korpus) med inspelade och transkriberade konversationer och monologer som påbörjades under post-dok projektet Kartläggning av grammatiska variationer i xhosaspråket.

Projektet har även bredd eftersom vi samarbetar med internationella kollegor som forskar om andra bantuspråk och som använder sig av ett verktyg som består av stimulusmaterial (videosnuttar samt tecknade serier), utvecklat inom projektet. Den intervjuade återberättar vad hen ser, och materialet är utvecklat så att olika koncept aktiveras mer eller mindre hos lyssnaren, så att (o)bestämdhet uttrycks. Projektets medarbetare kommer att jämföra resultaten med de närbesläktade språken zulu och södra ndebele, som finns inom samma språkgrupp nguni.  

Projektet är innovativt då det fokuserar på verbfrasen och ordföljd, ett område som är bara delvis utforskat i språkvetenskapen generellt. Resultat från förstudier visar att omvänd ordföljd i xhosa (verb följt av subjekt) bidrar till att indikera bestämdhet. Sådana indikationer finns också för andra bantuspråk som vi jämför med. Studien leder till bättre förståelse i allmänhet av hur bestämdhet kan uttryckas i språk, och framförallt dess effekter på verbfrasen. Härigenom kan vi bättre förstå hur samspelet mellan talare och lyssnare fungerar, hur en talare refererar till olika entiteter beroende på vad hen antar att lyssnaren redan vet och kan identifiera. Projektet genererar viktig kunskap för förståelsen av hur språk utan artiklar uttrycker bestämdhet, och därigenom för hur språk fungerar kognitivt. Fortfarande är det så att sådan förståelse till stor del bygger på forskning om västerländska språk.

Dessutom är studien viktig för de resurssvaga språk som analyseras och framförallt för xhosa; ett av Sydafrikas officiella språk som talas av ca nio miljoner människor. Om ett språk ska kunna användas fullt ut till exempel i undervisning så krävs att det finns referensgrammatikor, ordböcker och andra resurser så som datasamlingar, som sedan skolgrammatikor och skolmaterial kan bygga på. Referensgrammatikor i sin tur bygger på att det finns språkforskning om alla delar av språkets grammatiska uppbyggnad.