"Orealistiskt att anta att integrationen kan påskyndas"

Forskningsprogrammet Organizing Integration (OI) har nu varit igång i fem år, hur skulle du sammanfatta den forskning som du har gjort hittills?

– OI-programmet har undersökt hur integrationen av utrikes födda personer på arbetsmarknaden organiseras i praktiken. OI-forskarna har använt sig av kvalitativa forskningsmetoder, bland annat fältstudier, en narrativ studie av 32 populära romaner med koppling till erfarenheter av migration/integration och inventering av samtida integrationsinitiativ. OI har undersökt vilken roll allmänt kända stödåtgärder för integration spelar och hur innovativa metoder fungerar.

– Resultaten visar hur integrationsstöd ofta innebär att både individer, och då menar jag både invandrare och infödda, och organisationer måste ändra sina rutiner när det handlar om att arbeta med integrationsstöd. Samtidigt har många en otydlig uppfattningar om vad integration överhuvudtaget innebär.

– Att förändra det här tar tid. Men integrationsinitiativ organiseras ofta i kortsiktiga projekt, med särskilda villkor och som förväntas ge snabba resultat. Det är dock orealistiskt att anta att integration kan påskyndas; den kräver ett långsiktigt perspektiv och överväganden från alla inblandade, inklusive invandrare.

– Våra fältstudier har också illustrerat betydelsen av oavsiktliga förändringar/händelser för stödinsatser gällande integration och försök att hantera dessa.

Det är dock orealistiskt att anta att integration kan påskyndas; den kräver ett långsiktigt perspektiv och överväganden från alla inblandade, inklusive invandrare.

– Integrationsstödet är också komplext och omfattar ofta en mängd olika aktörer, och samordningsfrågor ger upphov till oklarheter, skiftande mål och bristande överensstämmelse mellan verksamheterna. Detta förvärras ytterligare av att finansieringen av integrationsstödet är decentraliserad och komplicerad och tillhandahålls av flera olika finansiärer och bygger på ständigt skiftande politiska agendor.

– Vi har också undersökt innebörden av själva integrationsbegreppet genom att undersöka hur aktörerna ser på vad som utgör "lyckad" integration, vem som ska integreras och hur sådan integration mäts i praktiken. Dessa studier ifrågasätter det utbredda antagandet att endast invandrare behöver integreras och ser i stället integration som en process som involverar både invandrare och infödda. 

Vilken påverkan, eller "impact" skulle du säga att forskningen har haft hittills?

– På forskningsfronten anser vi att OI-programmet har spelat en viktig roll när det gäller att fästa uppmärksamheten på den roll som organisering och ledning spelar i samband med integrationen av utrikes födda personer på arbetsmarknaden. När programmet startade 2016 fanns det ett litet forskningsintresse för dessa frågor, medan ett växande antal specialnummer i akademiska tidskrifter i dag vittnar om den ökande betydelse som fästs vid hur integrationen organiseras i praktiken inom flera discipliner. 

– Resultaten från projektet har spridits genom 17 tidskriftsartiklar, tre specialnummer i internationella akademiska tidskrifter, en bok, tre bokkapitel, åtta forskningsrapporter och närmare 50 konferensbidrag. 

– Dessutom har OI-programmet fört en omfattande och kontinuerlig dialog med praktiker och ibland samarbetat med dem för att förändra praxis för integrationsstöd. Ett sådant ingripande ledde till exempel till att ett större initiativ för integrationsstöd som inte höll vad det lovade avbröts. Och en forskare vid OI har gett råd till Europeiska socialfonden om nya metoder som fonden ska använda för att bedöma sina projekt för integrationsstöd i framtiden.

– De nya bedömningsmetoderna omfattar bland annat ett mycket starkare fokus på de organisatoriska aspekterna av de projekt som finansieras av fonden. OI:s forskare har också regelbundet presenterat sina resultat för praktiker vid lokala, regionala och nationella konferenser, workshops och andra evenemang. 

En brådskande fråga i framtiden kommer att vara att se till att flyktingar inte delas upp i "första" och "andra klassens" flyktingar
 

Vad kan vi se fram emot i höst när det gäller forskning och webbseminarier från det här tioåriga forskningsprogrammet om nu går varit igång i fem år?

Vi planerar att anordna flera webbseminarier under hösten där forskare kommer att presentera resultaten från sina studier. I oktober 2022 planerar vi också att lämna in det slutliga manuskriptet till OI-boken "Organizing integration: practices and consequences" till förlaget. OI-forskare har också blivit accepterade att delta i en rad konferenser i Sverige och utomlands. Under hösten påbörjar vi också förberedelser tillsammans med Center on Global Migration för den 2. Organizing Migration and Integration in Contemporary Societies (OMICS) konferens som planeras att hållas i Göteborg i nov 2023. Den förra OMICS konferensen lockade över 200 deltagare från hela världen och var en stor framgång.

Det händer mycket just nu i världen. Vilka är några av de viktigaste frågorna för forskarna på Organizing Integration att studera?

– Några av de mest brådskande frågorna rör kriget i Ukraina och den efterföljande ankomsten av ett stort antal flyktingar från det landet till EU och de alltmer negativa ekonomiska och finansiella utsikterna, i kombination med en växande högerpopulistisk politisk opinion i många europeiska länder. Båda dessa frågor medför vissa risker för utlandsfödda personer som söker arbete. 
 
– När det gäller flyktingar medför ankomsten av ett stort antal flyktingar från Ukraina en risk för att olika flyktinggrupper ställs mot varandra - på arbetsmarknaden och i samhället. En brådskande fråga i framtiden kommer att vara att se till att flyktingar inte delas upp i "första" och "andra klassens" flyktingar och behandlas olika på grund av varifrån de kommer.
 
– De alltmer negativa ekonomiska och finansiella utsikterna, i kombination med en växande högerpopulistisk politisk opinion i många europeiska länder, innebär också att utrikes födda personer, och flyktingar i synnerhet, kan få det mycket svårare att hitta hållbara sysselsättningslösningar och/eller förbli sysselsatta. Tidigare studier har visat att kriser har en tendens att öka marginaliseringen av redan marginaliserade grupper. För närvarande verkar det som om den ena krisen avlöser den andra ...