OUT-FIT

Bakgrund

I hållbara städer och samhällen kan alla människor leva och delta på jämlika villkor, i både inne- och utemiljöer och oavsett kroppsposition och funktionsförmåga. Ett identifierat behov i stadsplanering är fysiska utemiljöer vid särskilda boenden.

Utevistelse och uterehabilitering 

Naturkontakt innebär en läkande kraft för äldre personer och bidrar till förbättrad upplevelse av hälsa. Man kan därför anta att äldre personers hälsa förbättras via utevistelse och rehabiliterande insatser utomhus, liksom att det bör vara betydelsefullt att de själva kan välja var i den fysiska miljön de vill vistas. Utemiljöer vid särskilda boenden är ofta svåra att ta sig till från innemiljö samt inte anpassade för insatser så som utevistelse och uterehabilitering. I nuläget genomförs huvudsakligen rehabiliterande insatser inomhus för äldre personer som bor på särskilda boenden, medan nordisk forskning tyder på att uterehabilitering är en hälsofrämjande behandlingsmetod. Forskningen framhåller också betydelsen av att utemiljöer där rehabilitering ska genomföras bland annat behöver erbjuda varierade miljöer som passar personers olika mående. Den fysiska miljöns utformning kan därmed utgöra möjliggörande eller hindrande faktorer för både utevistelse och uterehabilitering. Därtill; personer i vårdsammanhang som inte själva kan förflytta sig mellan inne- och utemiljö har ingen laglig rätt till daglig utevistelse, något som både djur på lantgård och personer som avtjänar straff inom kriminalvården har. I väntan på att verksamheter vid särskilda boenden utvecklas och erbjuder uterehabilitering och regelverket ändras avseende rätt till daglig utevistelse, är det angeläget att undersöka vilka kvaliteter i den fysiska utemiljön vid särskilda boenden som är betydelsefulla och bör prioriteras för att underlätta.

Utformning av fysiska miljöer 

Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för fysiskt och psykiskt välbefinnande står högt på den politiska agendan både nationellt och internationellt, där även miljöer för vård, omsorg och rehabilitering inkluderas. I Sverige har personer, vars olika funktionsnedsättningar och diagnoser innebär särskilda behov vid utformning av den fysiska miljön börjat få allt större gehör och uppmärksammas alltmer. Hälso- och sjukvården är också mer kunskapsorienterad och det finns ökade krav på evidens, så kallad evidensbaserad design, även när det gäller utformning av den fysiska miljön för vård, omsorg och rehabilitering, vilket utgör en kvalitetssäkring.

Särskilda boenden 

Med en åldrande befolkning ökar behovet av särskilda boenden som tillgodoser olika personers behov, tar hänsyn till olika förutsättningar och funktionsförmågor. Om behovet av vårdplatser ska täckas beräknar Finansdepartementet att det behövs 700 fler särskilda boenden i Sverige fram till år 2026. Mot denna bakgrund behövs en kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av den fysiska utemiljön vid särskilda boenden. Givet att många särskilda boenden behöver byggas de kommande åren, behöver de planeras och utformas rätt från start.

Syfte 

Att undersöka äldre personers och personals behov och önskemål i kontakt med utemiljön vid särskilda boenden, kartlägga tillgång till utemiljöer, utveckla ett förslag till en nationell strategi samt en riktlinje och arbetsmetod för design, planering och utvärdering.

Mål

Att äldre personer som bor på särskilda boenden får förbättrad livskvalitet genom ökad tillgång till utemiljöer, utevistelse och uterehabilitering.

Delstudier

1. Kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie via gåturer som undersöker behov och önskemål hos äldre personer med olika kroppsposition i kontakt med utemiljön vid särskilda boenden (doktorandstudie).
2. Kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie via gåturer som undersöker vård- och omsorgspersonalens uppfattning avseende utemiljö som plats för hälsa, vård, omsorg och rehabilitering (doktorandstudie).
3. Metodutvecklingsstudie som utvecklar en strukturerad metod för kartläggning av tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden för äldre personer (doktorandstudie).
4. Nationell kartläggningsstudie av tillgång till utemiljö vid särskilda boenden i Sverige (doktorandstudie).
5. Dialogstudie som utvecklar förslag på nationell strategi för att säkerställa tillgång till utemiljöer, utevistelse och uterehabilitering vid särskilda boenden för äldre personer (post doc studie).
6. Riktlinjeutveckling via att kombinera evidens från tidigare forskning och projektets resultat för att öka kunskap om betydelsefulla kvaliteter i fysisk miljö vid särskilda boenden för äldre personer.
7. Metodutvecklingsstudie via designdialog där riktlinjen från delstudie VI omvandlas till en arbetsmetod för design, planering och utvärdering och som kan användas vid nybyggnation eller renovering av särskilda boenden.

Inom ramen för OUT-FIT projektet genomförs även en promenadstudie och tre mastersexamensarbeten, vilka på olika sätt belyser utemiljöer vid särskilda boenden och användandet av dem.  

Övriga studier

• Promenadstudie: Promenader vid vård- och omsorgsboenden för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) – en hälsofrämjande resurs för boende och personal?
• Masteruppsats I: ”Alla har ju sin plats” – en kvalitativ studie om betydelsen av geografisk placering av särskilda boenden för äldre
• Masteruppsats II: Personcentrering och hälsa genom kontakt med utemiljön på särskilt boenden för äldre – en kvalitativ studie med personalen utifrån hyresgästernas situation
• Masteruppsats III: Betydelsen av balkonger på särskilda boenden för äldre, med fokus på upplevelsen av landskapet i omnejden

Medverkande 

Göteborgs universitet/Chalmers tekniska högskola

Helle Wijk: Sjuksköterska och professor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet samt gästprofessor vid Institutionen för Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik, Chalmers tekniska högskola. Roll: Forskningsansvarig och huvudhandledare.

Madeleine Liljegren: Fysioterapeut vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet samt vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers tekniska högskola. Roll: Dubbelexamendoktorand.

Göteborgs universitet

Kateryna Fursa: Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet. Roll: Forskningsassistent.

Chalmers tekniska högskola

Göran Lindahl: Arkitekt och professor vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers tekniska högskola. Roll: Huvudhandledare.

Sveriges lantbruksuniversitet

Anna Bengtsson: Landskapsarkitekt och lektor vid Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet. Roll: Post doc och biträdande handledare.

Anna Åshage: Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet. Roll: Forskningsassistent.

Helene Landin: Universitetsadjunkt och masterstudent vid Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet. Roll: Forskningsassistent och genomför examensarbete.

Kristina Alsadius: Masterstudent vid Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet. Roll: Genomför examensarbete.

Yrsa Fossgreen: Masterstudent vid Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet. Roll: Genomför examensarbete.

Högskolan Gävle

Eva Dahlkvist, Sjuksköterska och universitetsadjunkt vid Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle. Roll: Forskare.

Eva Bergsten, Docent i arbetshälsovetenskap vid Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle. Roll: Forskare

Referensgrupp

Till projektet finns även en referensgrupp kopplad, vars syfte är att stötta projektet utifrån olika frågeställningar samt fungera som diskussionsforum. Följande aktörer deltar i referensgruppen:

• Intresseorganisation för äldre personer: SPF Seniorerna
• Sakkunniga: Högskolan Dalarna och Jönköping University
• Myndigheter: Socialstyrelsen, Boverket och Sveriges kommuner och regioner
• Fysiska miljöer: Branak, GoodGarden, Ikano Bostad, Liljewalls och Program för teknisk standard
• Vård, omsorg och rehabilitering: Fackförbunden Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter samt Lunds kommun

Blogg

Varannan månad publiceras ett nytt inlägg på projektets forskarblogg. Syftet med bloggen är dels att sprida kunskap om projektet, dels låta projektdeltagare och allmänheten följa forskningsprojektet från start till mål.

Publikationer och presentationer i OUT-FIT projektet

Presentationer vid vetenskapliga kongresser

Madeleine Liljegren, Anna Bengtsson, Göran Lindahl & Helle Wijk (2022). Health promoting qualities in outdoor environments at residential care facilities for older adults – a research approach. ARCH22: Enabling health, care and well-being through design research – the 5th Architecture Research Care and Health conference August 2022. (Oral presentation by Madeleine Liljegren). https://dapp.orvium.io/deposits/6238aa0344f1a88d870a2b38/view

Populärvetenskapliga publikationer och presentationer

Madeleine Liljegren, Anna Bengtsson, Göran Lindahl & Helle Wijk. Forskningsprojektet OUT-FIT – utemiljöer vid särskilda boenden för äldre personer. Tidningen Ä – riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård (2023-10), Nr. 3, s. 20-22.

Madeleine Liljegren, Anna Bengtsson, Göran Lindahl & Helle Wijk. Projekt som kan få fler att vistas ute. Äldre i centrum (2023-06-12), länk: https://aldreicentrum.se/reportage/projektet-som-kan-fa-fler-att-vistas-ute/

Anna Bengtsson, Madeleine Liljegren & Helene Landin. Natur och grönska för friskare patienter och personal. Green Cities Europe (2023-01-13), länk: https://se.thegreencities.eu/best_practices/manual-for-friskare-patienter-och-personal/

Fyra zoner