Parodontologi
Kort beskrivning
Parodontologi omfattar sjukdomar i vävnader runt tänder och tandimplantat. Parodontit (tandlossningssjukdom) är en bakterieorsakad inflammationssjukdom i tandens stödjevävnader. Den kännetecknas av fördjupade tandköttsfickor med blödning vid sondering samt progressiv förlust av tandfäste och benstöd. Peri-implantit är en bakteriellt inducerad inflammationsprocess i vävnader runt tandimplantat och som resulterat i förlust av stödjande ben. Kliniska symptom vid peri-implantit är förutom visuella tecken på inflammation även blödning/pus vid sondering, fördjupade fickor och marginal benförlust. Forskningen vid avdelningen är uppbyggd i en tvärvetenskaplig och translationell struktur och är inriktad mot sjukdomarnas etiologi, patogenes och epidemiologi samt metoder att behandla och förebygga sjukdomarna.
Parodontit och peri-implantit – humant biopsimaterial
Parodontit och peri-implantit är bakteriellt inducerade inflammationssjukdomar i vävnader runt tänder respektive tandimplantat och som resulterat i förlust av stödjevävnad. Peri-implantit visar ofta ett mer aggressivt förlopp med tidig sjukdomsdebut och snabbare utvecklingsmönster än parodontit.
Syfte
Syftet med denna undersökning är att studera det lokala infektionsförsvaret i vävnader med parodontit och peri-implantit. Resultaten från analyser av mjukvävnadsbiopsier från människa förväntas ge viktig kunskap beträffande skillnader i lesionernas sammansättning, storlek och utbredning. Denna kunskap är avgörande för utvecklingen av förbättrade metoder vid förbyggande insatser och behandling av peri-implantit.
Studiepopulation och metoder
Projektet omfattar 40 patienter med uttalad peri-implantit; sonderingsdjup (PPD) ≥7 mm, blödning/pus vid sondering (BoP/Pus), benförlust ≥3 mm och 40 patienter med svår, generell parodontit (PPD ≥7 mm, BoP, benförlust >50%). Mjukvävnadsbiopsier från sjukdomsområden hämtas i samband med genomförande av kirurgisk behandling. Vävnadsproverna fixeras, inbäddas och prepareras för immunhistokemisk och molekylärbiologisk analys med avseende på lesionernas storlek och utbredning, cellpopulationer, cellsignaler och genuttryck.
Projektfakta
Projektledare:
Tord Berglundh
Finansiering:
+ Vetenskapsrådet
+ TUA
Samverkan:
+ Folktandvården Västra Götalandsregionen
Kirurgisk behandling av peri-implantit med rekonstruktiv teknik – internationell multicenter RCT-studie
Peri-implantit är en bakteriellt inducerad inflammationsprocess i vävnader runt tandimplantat och som resulterat i förlust av stödjande ben. Kliniska symptom vid peri-implantit är förutom visuella tecken på inflammation även blödning/pus vid sondering, fördjupade fickor och marginal benförlust. Kraterformad bendefekt vid tandimplantat är vanligt förekommande som en följd av peri-implantitutveckling. Behandling med rekonstruktiv kirurgi syftar till att, efter adekvat behandling av infektionen, återskapa förlorad benvävnad kring tandimplantatet (benutfyllnad av defekten) och att undvika retraktion av mjukvävnad.
Syfte
Syftet med denna internationella multicenter-baserade RCT-studie är att studera effekten av användande av benersättningsmaterial i samband med rekonstruktiv kirurgisk behandling av peri-implantit. Primärt utfallsmått är lyckandegrad av behandling, dvs kombination av fynden avsaknad av blödning/pus vid sondering, sonderingsdjup ≤5 mm och ≤1 mm retraktion av mjukvävnadskant. Sekundära utfallsmått är röntgenologisk defektfyllnad och förändring av marginal bennivå samt patient-rapporterade variabler (PROM).
Studiepopulation, design och behandlingsmetoder
Projektet genomförs som en tvåarmad randomiserad kontrollerad klinisk studie (RCT) över fem år vid sju kliniska centra i Europa. 140 patienter (≥18 år) med ≥1 tandimplantat som diagnosticerats med uttalad peri-implantit (PPD ≥7 mm, BoP/Pus, benförlust ≥3 mm) rekryteras. Kirurgisk behandling omfattar mjukvävnadslambåer, borttagande av inflammerad vävnad och mekanisk rengöring av den drabbade delen av implantatet. Genom ett randomiseringsprotokoll kommer bendefekt (≤4 mm bred, ≥3 mm djup) vid testprocedur fyllas med benersättningsmaterial, medan inget material placeras vid kontrollförfarande. Mjukvävnadslambåer återsutureras till ursprunglig nivå. Klinisk uppföljning sker vid 6, 12, 24, 36, 48 och 60 månader. Röntgenundersökning görs vid 1, 3 och 5-årskontroller
Projektfakta
Projektledare:
Tord Berglundh / Jan Derks
Finansiering:
+ Vetenskapsrådet
+ TUA
+ Osteology Foundation
Samverkan:
+ Folktandvården Västra Götalandsregionen
+ Kliniska centra i Italien, Tyskland och Spanien
Parodontit och systemsjukdomar - studier i stora patientkohorter
Parodontit är en av människans vanligaste sjukdomar och avancerade former av sjukdomen drabbar cirka tio procent av vuxna. Förekomsten av diabetes i Sverige är cirka fem procent och något högre bland vuxna individer. Forskning har visat att diabetes är vanligare bland patienter som lider av parodontit jämfört med parodontalt friska individer. Dessa observationer bygger dock på analyser utförda på små och selekterade patientkohorter med typ 2 diabetes. Tillgången till liknande data för typ 1 diabetes är begränsad.
Syfte
Det övergripande målet med forskningsprojektet är att utvärdera sambandet mellan systemsjukdomar (diabetes, kardio-metabol sjukdom) och parodontit med hjälp av stora patientkohorter. I två separata studier vill vi öka förståelsen för relationen mellan allmänhälsa och oral hälsa vilket kan leda till förbättrat omhändertagande av patienter som diagnostiserats med sjukdom och individer med förhöjd risk för sjukdom.
Studiepopulation, design och metoder
I en epidemiologisk tvärsnittsstudie baserad på klinisk undersökning av 400 vuxna individer i åldern 50-64 år och som ingår i Göteborgskohorten i Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS, studiepopulation: n=6,500) vill vi undersöka kopplingen mellan parodontit och risk för kardio-metabol sjukdom. Patientgrupper med och utan förhöjd risk för systemsjukdomar kommer att rekryteras och individernas parodontala hälsa värderas. I en andra projektdel som är upplagd som en registerstudie vill vi utvärdera den potentiellt dubbelriktade kopplingen mellan parodontit och diabetes. Svensk Kvalitetsregister för Karies och Parodontit (SKaPa) innehåller sedan 2010 tillförlitliga data från den offentliga tandvårdssektorn i Sverige (Folktandvården) och över fyra miljoner vuxna patienter ingår registret idag. Mer än 90% av alla personer med diabetes är registrerade inom det Nationella diabetesregistret (NDR). Genom matchningen av longitudinella data (2010-2020) från dessa två hälsoregister kommer vi att kunna undersöka (1) den möjliga associationen mellan parodontit och diabetes (typ 1 och 2), (2) det möjliga kronologiska sambandet mellan parodontit och diabetes och (3) den eventuella effekten av parodontal behandling på blodsockernivåer hos individer med diabetes.
Projektfakta
Projektledare:
Jan Derks
Finansiering:
+ TUA
+ Eklund Foundation
Samverkan:
+ Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin
+ Nationella diabetesregistret
Parodontal infektionsbehandling – praxisstudier inom allmäntandvården (VG-parodprojektet)
Förekomsten av parodontit är cirka 40% bland vuxna i Sverige, och kostnaden för prevention och behandling är hög för såväl patient som samhälle. Således är metoder som kan förbättra kostnadseffektiviteten av behandlingen av stor betydelse. Även om prevention och behandling av parodontit i huvudsak sker inom allmäntandvård, saknas kunskap om dess utfallseffekter i allmäntandvård. Studier med så kalad ”effectiveness”-inriktning, dvs utvärdering av behandling utförd inom allmäntandvård, är önskvärda.
Syfte
Fokus för aktuellt projekt är att (i) analysera data från det nationella kvalitetsregistret SKaPa avseende diagnostik och behandling av parodontit, dess effekter och potentiella ojämlikheter i vården, och (ii) i en storskalig prospektiv, quasi-randomiserad och kontrollerad fältstudie inom allmäntandvård utvärdera behandlingskonceptet “Guided periodontal infection control” (GPIC) jämfört med traditionell behandling av parodontit.
Studiepopulation, design och metoder
Data på 378 000 vuxna individer kommer hämtas från kvalitetsregistret SKaPa. Den prospektiva fältstudien inkluderar 90 tandhygienister och 800 patienter vid 40 allmäntandvårdskliniker och 4 specialisttandvårdskliniker. Studierna har ett patientcentrerat och hälso-ekonomiskt fokus och en inriktning på multilevel-analys för att identifiera faktorer av betydelse för vårdomhändertagande (prevention, diagnos och behandling) och behandlingsutfall. Projektet förväntas generera eftersökt kunskap och data av betydelse för planering av parodontalt vårdomhändertagande för den enskilde individen och för en optimal användning av tillgängliga resurser på klinik och tandvårdsadministrativ nivå
Projektfakta
Projektledare:
Maria Welander / Kajsa Henning-Abrahamsson
Finansiering:
+ FORTE
+ TUA
+ FoU-medel från Västra Götalandsregionen
Samverkan:
+ Folktandvården Västra Götalandsregionen
Dekontaminering av implantatytor vid behandling av peri-implantit
Peri-implantit är en bakteriellt inducerad inflammationsprocess i vävnader runt tandimplantat och som resulterat i förlust av stödjande ben. Kliniska symptom vid peri-implantit är förutom visuella tecken på inflammation även blödning/pus vid sondering, fördjupade fickor och marginal benförlust. Mekanisk och kemisk infektionsbehandling av peri-implantit syftar till att avlägsna bakterieplack från implantatytan för att åstadkomma utläkning av inflammationsprocessen och avstannad marginal benförlust. Behandlingsmetoderna påverkar tandimplantatets ytstruktur och därmed även sårläkningen efter rengörings- och dekontamineringsprocessen. Studier har visat att metaller och dess ytstrukturer påverkar cellers epigenetiska mönster. Termen epigenetik syftar på icke-ärftliga kemiska förändringar av DNA som leder till en aktivering eller inaktivering av gener.
Syfte
Syftet med det aktuella projektet är att (1) undersöka effekten av mekanisk instrumentering och applicering av antiseptiska lösningar för att eliminera bakteriefilm från tandimplantat och (2) studera hur den behandlade titanytan påverkar cellers epigenetiska mönster och förmåga att fästa mot metallytan.
Experimentell design och metoder
Projektet genomförs i en serie in vitro / ex vivo studier där bakterier odlas på titandiskar (10 x 10mm) med två typer av yttopografi. Mekanisk rengöring genomförs med olika metoder (ultraljud, roterande titanborste eller air-polishing), medan kemisk dekontaminering utförs med antiseptiska lösningar. Titandiskarna undersöks därefter i ljusmikroskop och i svepelektronmikroskop. Osteoblaster odlas på de behandlade titanytorna och konfokal laser-scanningmikroskopi används för att studera cellernas förmåga att fästa mot metallytan. Molekylärbiologisk teknik (rt-PCR) tillämpas för analys av gen-uttryck och epigenetiska mönster. De mekaniska eller kemiska metoder med bäst egenskaper för eliminering av bakteriell biofilm och för bevarandet eller återställandet av en biokompatibel titanyta för celladhesion kommer användas i en efterföljande ex-vivo studie på drabbade implantat som explanterats från patienter med peri-implantit.
Projektfakta
Projektledare:
Lena Larsson / Tord Berglundh
Finansiering:
+ Vetenskapsråder
+ TUA
+ Patentmedelsfonden
Samverkan:
+ Universitet i Madrid, Spanien