Bild
Levermetastas från vänstersidig koloncancer
Levermetastas från vänstersidig koloncancer
Foto: Kristin Scherman
Länkstig

Peter Scherman - Prognostiska faktorer vid behandling av levermetastaser efter tjock- och ändtarmscancer

Publicerad

Peter Scherman disputerade på en avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, inom ämnet kirurgi

Titel på avhandlingen: Curatively Intended Treatment of Colorectal Liver Metastases - Patient, Primary and Metastatic Pattern as Prognostic Factors

Länk direkt till avhandlingen

Prognostiska faktorer vid behandling av levermetastaser efter tjock- och ändtarmscancer

Tjock- och ändtarmscancer (kolorektal cancer) är en av de vanligaste cancerformerna i världen. Det är oftast äldre som drabbas, och i Sverige insjuknar årligen ungefär 6 500 personer. Diagnostik och behandling har utvecklats och idag kan omkring 70 procent opereras och, beroende på individuella riskfaktorer, erbjudas kompletterande cancerbehandling med strålning och/eller cytostatika. Mer än hälften av alla patienter lever i fem år eller mer efter att diagnosen ställts.

Men trots detta står cancerformen för omkring en tiondel av alla cancerdödsfall, ofta till följd av icke behandlingsbara primärtumörer eller på grund av dottertumörer som oftast uppstår i levern (sk. kolorektala levermetastaser).

Figur 10, från sid 48 i avhandlingen. Kumulativ incidens av recidiv efter kurativt behandlat kolorektal cancer

Ovan: Kumulativ incidens av recidiv efter kurativt behandlat kolorektal cancer. Figur 10, från sid 48 i avhandlingen.

Bild
Foto på; Peter Scherman, specialistläkare i kirurgi på Helsingborgs lasarett, enheterna för akutkirurgi och kolorektal kirurgi.
Peter Scherman, specialistläkare i kirurgi på Helsingborgs lasarett, enheterna för akutkirurgi och kolorektal kirurgi.

– I min avhandling undersöker jag faktorer för överlevnad och för att utveckla postoperativa komplikationer efter resektion* och/eller ablation* av levermetastaser vid denna cancerform. Fokus har varit på faktorer som är kliniskt relevanta för de preoperativa besluten, säger Peter Scherman, specialistläkare i kirurgi på Helsingborgs lasarett, enheterna för akutkirurgi och kolorektal kirurgi.

Delarbetena i avhandlingen är baserade på data från två nationella kvalitetsregister och från en randomiserad studie, COLOFOL. I den studien utvärderade man hur en högfrekvent uppföljning av radikalt opererade patienter med kolorektal cancer påverkar överlevnaden på lång sikt, jämfört med ett lågfrekvent uppföljningsprogram.

– Tidig upptäckt av metastaser kan vara av betydelse för möjligheten till botande behandling. I Sverige följs patienterna upp i tre år efter primäroperationen, med regelbundna röntgenundersökningar och blodprovstagning av ett specifikt protein (CEA) som fungerar som markör för tjock- och ändtarmscancer. I en av våra studier visar vi att mer högfrekvent uppföljning leder till förbättrad överlevnad för den subgrupp av patienter som senare utvecklar levermetastaser.

Minimalinvasiva tekniker leder till kortare vårdtider och färre komplikationer
Minimalinvasiva tekniker är på frammarsch och laparoskopisk kirurgi, det vill säga titthålskirurgi, har visat sig leda till såväl förkortade vårdtider som minskad risk för komplikationer. Ablation, en annan minimalinvasiva teknik, där dottertumören hettas upp och förstörs, oftast med radiovågor eller mikrovågor, har blivit allt vanligare. Särskilt för icke-operabla tumörer eller då patienten inte tolererar stor kirurgi, men har också föreslagits vara ett alternativ till resektion, det vill säga en vanlig operation, även för operabla levermetastaser.

– Men i vår studie såg vi att ablation var förenat med en dubbelt så hög risk för död inom fem år. Resektion bör därför fortsatt vara förstahandsbehandling av kolorektala levermetastaser när det är möjligt.

Riskfaktorer, tumöregenskaper och multidisciplinärt omhändertagande påverkar behandlingsmöjligheterna
Goda bakgrundskunskaper om prognostiska faktorer kan öka möjligheterna till rätt behandlingsval, samtidigt som onödig behandling utan vinst för patientens hälsa kan undvikas.

– Forskningsresultaten i min avhandling visar bland annat att inte bara metastaseringsmönster, det vill säga dottertumörens egenskaper och utbredning, utan även riskfaktorer hos patienten, och primärtumörens biologi är av stor betydelse.

Han såg även att en hög andel bedömningar i multidisciplinära tumörkonferenser ledde till att mer än hälften av patienterna kunde erbjudas kurativt syftande behandling med en långtidsöverlevnad nära 60 procent. Det vill säga att olika specialister såsom kirurger, onkologer, radiologer och kontaktsjuksköterskor samverkar och planerar kring behandlingsmöjligheter för varje individ

– Sammanfattningsvis kan de flesta patienter som utvecklar kolorektala levermetastaser, efter att ha blivit behandlade för sin primärtumör, idag erbjudas kirurgisk behandling. De höga överlevnadssiffror vi såg också för patienter med riskfaktorer belyser betydelsen av standardiserad uppföljning och ett individuellt multidisciplinärt omhändertagande för alla patienter.

MER INFORMATION
* Ablation - en minimalinvasiva teknik, i detta fall när dottertumören hettas upp och förstörs, oftast med radiovågor eller mikrovågor

Resektion - det vill säga en vanlig operation, där man avlägsnar tumören.

Text: Susanne Lj Westergren

INFORMATION OM DISPUTATIONEN

Huvudhandledare: Magnus Rizell
Bihandledare: Ingvar Syk, Erik Holmberg
Opponent: Svein Dueland, Oslo universitetssjukhus, Oslo, Norge
Betygsnämnd: Andreas Muth, Björn Lindkvist och Bobby Tingstedt