Pollen är en viktig resurs för bin
Kort beskrivning
Bin utför kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av både vilda växter och nyttoväxter. Det finns bevis på att olika raser och underarter av tambin har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad. Projektets huvudsakliga mål är att jämföra det ursprungliga nordiska biets (Apis mellifera mellifera) resilienskapacitet med andra tambiraser. Detta görs parallellt på flera bigårdar i Norge och Sverige.
Medlemmar
Åslög Dahl, BioEnv
Mats Niklasson, Nordens Ark
Ann-Charlotte Berntsson, Nordens Ark
Sonja Leidenberger, Högskolan i Skövde
Bjørn Dahle, Norsk birøkterlag
Mer om vårt projekt
Flera biodlare runt om i Sverige och andra delar av Europa har ofta noterat att biraserna Apis mellifera subsp. carnica, A. m. ligustica, A. m. mellifera och buckfast har olika egenskaper och att dessa kan variera mycket i olika regioner och länder. På 1980-talet studerade Broder Adam i England de olika biraserna och sammanfattade sina observationer i ett stort schema baserat på 16 olika egenskaper hos 12 biraser (Adam, 1983, På jakt efter de bästa bistammarna). Tyvärr saknar många av dessa uppgifter en gedigen vetenskaplig grund. Vidare så utfördes dessa studier under andra betingelser än de som kännetecknar dagens mera allvarliga läge. Vi behöver därmed ett bättre dataunderlag för att kunna utveckla en optimal bevarandestrategi av hotade bisamhällen som kan garantera deras framtid och deras viktiga roll för vår miljö i Norden. För att kunna uppnå detta mål är det viktigt med ett välplanerat samarbete över nationsgränserna, dels för att det alltid finns en stor risk för att sjukdomar kan spridas utöver gränserna, dels för att det faktiskt kan effektivisera den nordiska forskningen av bisamhällenas hälsa och ekologi om systematiska studier kan utföras på olika orter under olika betingelser.
En viktig aspekt kring bisamhällenas hälsa är tillgången på näring i deras livsmiljö. Studier av franska ekotyper (Louveaux et al. 1966, 1973; Strange et al. 2007) av subsp. mellifera visar att maximal yngelproduktion sker under de perioder som tillgången på föda är störst, det vill säga när blomningen av viktiga dragväxter infaller i området. Fröväxters pollen utgör binas enda källa till proteiner, vitaminer, mineraler, fettsyror och steroider. Eftersom näringsinnehållet i pollenet varierar mycket mellan olika växtarter, måste bisamhället ha tillgång till pollen från många olika sorters växter under hela sin livstid för att larverna ska kunna utvecklas normalt. En varierad pollenkost påverkar också vuxna bins storlek, vikt, övervintringsförmåga och motståndskraft. Det gäller att kunna utnyttja så många tillgängliga pollenproducenter som möjligt.
Vidare tyder resultaten från ett urval studier på att fortplantningscykelns överensstämmelse med de lokala dragväxternas blomning är genetiskt betingad; rasen har alltså selekterats till att producera mycket yngel när resurserna i området är som störst. Flyttar man bisamhället till en helt ny region, behåller samhället det tidsmässiga utvecklingsmönster som det hade i sitt ursprungsområde (Louveaux et al. 1973, Strange et al. 2007). Blomningen på den nya platsen kommer då med hög sannolikhet inte att kunna utnyttjas på ett optimalt sätt för bisamhällets överlevnad.
Då samtliga nordiska länder har importerat bin från olika länder utan att ha undersökt deras lämplighet för nordiska betingelser, är det naturligtvis viktigt att undersöka vilka egenskaper de har just med tanke på pågående klimatförändringar. Kunskapen möjliggör strategiskt optimala satsningar på lämpliga bisamhällen, och därmed att man kan undvika massdöd av bisamhällen sker på grund av okunskap. Det finns flera indikationer på att det nordiska biet (Apis mellifera mellifera) är väl anpassat till skandinaviska förhållanden, till exempel så anses det vara oöverträffat när det gäller ljungdrag. Även om många av dessa observationer har gjorts oberoende av olika biodlare på olika orter, så är det viktigt att undersöka om dessa påståenden också stöds av vetenskapliga studier. Det är också viktigt att poängtera att det generellt sett behövs fler studier av förhållandet mellan binas och dragväxternas fenologi. Även om flera studier har utförts på honungsbin under de senaste åren i Europa, så har dessa utförts huvudsakligen på andra biraser.
