Rastko undersöker musikens påverkan i excentriska filmer
Rastko Buljancevic från Montenegro är musikbegåvningen som doktorerar i ämnet filmmusik. I sitt avhandlingsprojekt undersöker han de olika musikstilar som används i filmer regissören Yorgos Lanthimos, känd för sina ofta excentriska, absurda och surrealistiska teman, däribland framgångar som "Poor Things".
För Rastko har musiken ständigt varit en passion. Han påbörjade sin första musikaliska utbildning redan som åttaåring. Han var varit yrkesverksam, som dragspelare och därefter pianist och idag kan Rastko blicka tillbaka på en framgångsrik karriär både som musiker och kompositör.
Detta samtidigt som han uppvisade en uppenbar akademisk begåvning. Något som ställde Rastko inför ett vägval. Ett beslut som han själv får sätta ord på:
– Livets mystiska bana förde mig i en annan riktning, men lyckligtvis i en som är nära besläktad med musik.
En ledig doktorandtjänst vid Institutionen för kulturvetenskaper fångade hans uppmärksamhet.
– Jag fick intrycket att institutionen skulle erbjuda en stimulerande och mångsidig forskningsmiljö. Det som också särskilt lockade mig var att jag skulle få en handledare med djupa kunskaper i filmmusik, förklarar Rastko. Det var särskilt inspirerande eftersom det var den inriktningen hade jag valt som doktorand.
På Institutionen för kulturvetenskaper bedrivs forskning och utbildning inom ämnen som filmvetenskap, genusvetenskap, konst- och bildvetenskap, kulturanalys, utöver musikvetenskap.
– Om man jämför med andra lärosäten, i Sverige och internationellt, är det ganska unikt att musikvetenskapen återfinns i miljöer med så skilda ämnen, säger Rastko.
Föränderligt forskningsämne
Rastko var en av flera doktorander som påbörjade sina tjänster i etnologi, filmvetenskap, genusvetenskap, kulturstudier och musikvetenskap på institutionen under hösten 2023. Han är den enda doktoranden i musikvetenskap.
Sitt forskningsämne beskriver Rastko som dynamiskt och föränderligt. Det har varit mottagligt för influenser ända sedan sjuttiotalet.
Dagens musikvetenskap har inte enbart beröringspunkter inom andra humanistiska ämnen, utan också vitt skilda vetenskaper som fysik, ekologi och informatik.
Musikvetare kan exempelvis ägna sig åt att undersöka ljudvågors beteenden, förhållandet mellan musik, kultur och natur, eller de avancerade algoritmer för låtrekommendationer som vi ser i olika strömningstjänster.
För studenter ger ämnets bredd flera möjligheter att styra utbildningen i den riktning man själv önskar. Mot musikhistoria, musikteori, eller kanske filmmusik. Den här bredden innebär flera möjligheter för studenter som vill läsa musikvetenskap, menar Rastko.
De erfarenheter som han själv kunde samla på sig som yrkesverksam musiker får Rastko nu stor användning för som doktorand.
– Som kompositör och pianist fick jag stort utrymme att utveckla min egen fantasi och kreativitet. Detta samtidigt som jag tvingades att ta risker för att uppnå framgång, säger han. Idag stärker den kombinationen av egenskaper min uthållighet och envishet som akademiker.
Så används musiken i Yorgos Lanthimos filmer
I sitt avhandlingsprojekt undersöker Rastko filmmusiken i Yorgos Lanthimos filmer. Den grekiske regissören slog igenom för den internationella publiken med den svarta komedin The Lobster (2015). Innan dess hade han gjort flera uppmärksammade filmer i sitt hemland – Dogtooth (2009) nominerades bland annat till en Oscar för bästa utländska film.
Rastko intresserar sig för varför musiken i Lanthimos filmer är så relevant när det kommer till hur den möjliggör kritiska betraktelser av vår samtid.
Rastko beskriver hur Lanthimos i sina filmer på ett både komiskt och bisarrt sätt lyckas skildra revor och motsättningar i samhället. Träffsäkert synliggör han dilemman som inskränkta rättigheter, moraliskt förfall, undergrävande av auktoritet och urholkningar av nyliberal kapitalism.
– Jag menar att musiken i Lanthimos filmer både illustrerar, förstärker och förmörkar dessa revor, säger han.
Det var i Poor Things (2023) som Lanthimos valde att använda sig av originalmusik för första gången. Dessförinnan hade den klassiska musiken ofta fyllt en viktig funktion i hans filmer. De kända kompositörerna var nyckelspelare i handlingen. I The Lobster, exempelvis, byter bland annat Beethoven av Strauss.
När den klassiska musiken, estetisk och känsloladdad, möter filmernas absurdistiska atmosfär uppstår en skarp kontrast. Som gör att de excentriska filmerna upplevs än mer absurda och surrealistiska.
De senare filmernas övergång till originalmusik är att beteckna som en radikal förändring i regissörens filmskapande, säger Rastko. De påverkar hur filmerna känns, upplevs och berättas. Enligt Rastko kan det bero på att Lanthimos genomgått en metamorfos som filmskapare. För kanske har den kommersiella framgången inneburit att han i högre utsträckning än tidigare behövt anpassa sig efter marknadens förväntningar.
– Det är den här radikala förändringen som jag vill förstå genom mitt projekt, fortsätter Rastko.
Men en forskarutbildning är ett maraton som sträcker sig över åtminstone fyra år och för Rastko återstår ännu flera etapper innan målet.
Vid sidan av avhandlingen skriver Rastko artiklar, deltar i seminarier och panelsamtal och reser på konferenser. Och han har inte bara bytt land, kultur och språk. Han ska även sätta sig in i ett helt nytt utbildningssystem. Under vårterminen ska Rastko vara ansvarig för institutionens utbildning i filmmusik och därför har han gått kurser i pedagogik för högre utbildning. Där har han exempelvis fått lära sig hur han ska utforma en kursplan.
Ingår i forskarskola
Redan när han sökte tjänsten som doktorand visste Rastko att han vid sidan om den ordinarie tjänsten skulle ingå i Forskarskolan FUDEM. Det är namnet på den flervetenskapliga forskarskola som samlar forskare och doktorander vid sex lärosäten och som har sitt säte vid Institutionen för kulturvetenskaper. FUDEM ämnar undersöka och analysera symptom på moderna kriser, specifikt fenomenet illiberal populism.
Den akademiska mångfalden är en nyckel inom FUDEM, där de ingående fyra forskningsämnena, etnologi, genusvetenskap, kulturstudier och musikvetenskap, ska samspela med varandra.
Rastko är en av två doktorander i musikvetenskap. Tillsammans är de elva doktorander, de utbyter erfarenheter och går gemensamma kurser. I vår väntar en kurs som berör kulturella analyser av kriser.
– I FUDEM får vi kliva utanför bekvämlighetszonerna, mötas över gränserna och ifrågasätta våra egna förutfattade meningar, säger Rastko. Det kan vara utmanande, eftersom vi inom forskarskolan berör frågeställningar som starkt avviker från de inom våra egna projekt. Men genom en gemensam humanistisk infallsvinkel kan vi utforska illiberala, populistiska och odemokratiska strömningar.
Han fortsätter:
– Framöver ser jag framemot att introducera mina egna ämnen i forskarskolan och diskutera hur film och musik formar samhället och på vilka sätt de har för avsikt att spegla verkligheten.
Av: Erik Pedersen
