Rebecca Ahlin – Kostens potentiella roll i cancerbehandling

Länk direkt till avhandlingen i GUPEA.

Fler och fler människor överlever cancer. Komponenter i kosten har en potentiell roll att förhindra biverkningar av behandlingen för exempelvis prostatacancer och gynekologisk cancer, såväl som återfall av cancertumörer.

Idag saknas vetenskapligt underlag för sådana specifika kostråd. Det behövs storskaliga kontrollerade studier, där deltagarna lottas till vilken kost de ska få, för att stärka bevisen för effekten av olika kostkomponenter hos canceröverlevare.

– När jag skrev min magisteruppsats började jag arbeta som forskningsassistent i en koststudie för patienter med prostatacancer. När möjligheten att doktorera inom detta spännande område kom upp så kunde jag inte tacka nej, säger Rebecca Ahlin, som är legitimerad dietist och arbetar heltid med forskning på enheten för cancerepidemiologi, institutionen för kliniska vetenskaper.

En av utmaningarna med koststudier är att få deltagarna att följa den tilldelade kosten.

– Att använda digitala verktyg kan vara en effektiv metod för att mäta hur bra deltagarna följer kosten. Men nya metoder behöver kontrolleras mot en mer etablerad metod, exempelvis en kostdagbok, för att undersöka noggrannheten i mätningarna av kostintaget, säger Rebecca Ahlin.

Minska tumörtillväxt och biverkningar av strålbehandling

Rebecca Ahlins forskning handlar om tillägg av växtbaserade komponenter (fytoöstrogener och kostfibrer) hos patienter med bäckenorgancancer som exempelvis prostatacancer och gynekologisk cancer, för att minska tumörtillväxt och förebygga biverkningar av strålbehandling.

Fytoöstrogener finns naturligt i fiberrika livsmedel som linfrön, fullkornsråg och sojabaserade produkter. Fytoöstrogener har likheter med människans eget östrogen och binder till östrogenreceptorerna.

Syftet med doktorsavhandlingen var:

1. Att testa genomförbarheten av en intervention med kostfibrer, i form av tillskott och kostråd, för att kunna genomföra en stor studie på patienter med bäckenorgancancer.
2. Att i en stor studie undersöka vilken effekt en kost som är rik på fytoöstrogener (tillägg av sojabönor och linfrön) har på tumörtillväxt hos patienter med prostatacancer. Och undersöka om effekten skiljer sig åt beroende på vilken genuppsättning männen har av östrogenreceptorn.
3. Att utveckla och utvärdera en ny digital metod för att mäta kostfiberintag.

Digitala verktyg för mätning av kostintag

I avhandlingens första delarbete testades genomförbarheten av en fiberintervention, med fibertillskottet psylliumfröskal och kostråd för ett måttligt fiberintag från den vanliga kosten. Det var en studie med 57 patienter med gynekologisk cancer. Ett kostfrekvensformulär och en digital applikation användes, och blod- och avföringsprover samlades in. Den digitala applikationens förmåga att mäta kostfiberintag validerades mot en tredagars kostdagbok i ett slumpmässigt urval av 26 kvinnor i delarbete V.

– Slutsatsen blev att en kostintervention med ett kostfibertillskott är möjlig hos patienter med bäckenorgancancer. Och det fungerar att använda digitala verktyg för att mäta intaget av kostfibrer. Men designen av interventionerna behöver anpassas noggrant till målgruppen för att vara genomförbara, säger Rebecca Ahlin.

Fytoöstrogen-kosten hade effekt på cancerpatienter

I delarbete II–IV testades effekterna av en fytoöstrogenrik kost hos 140 patienter med prostatacancer. Deltagarna lottades in i två grupper. Den ena fick ett tillägg i sin kost av linfrön och två olika sorters sojabönor. Den andra gruppen fick inga tilldelade livsmedel, men båda grupperna fick allmänna kostråd.

Tumörtillväxt mättes som ett Ki-67-index. Ki-67 är ett protein, och indexet är ett mått på celldelningshastigheten av cancerceller. Koncentrationer av prostataspecifikt antigen (PSA) och hormoner i blodet mättes också.

– Studien visade att patientgruppen som fått fytoöstrogen-kosten hade minskad risk för ett högre Ki-67-index. Effekten var mest uttalad hos män med en viss genotyp av östrogenreceptorn. Interventionskosten ökade eller minskade risken för höjda PSA-koncentrationer i blodet beroende på vilken genotypgrupp patienterna tillhörde, berättar Rebecca Ahlin och fortsätter:

– Fytoöstrogen-kosten påverkade däremot inte blodkoncentrationerna av hormoner, förutom en minskad risk för ökad koncentration av östradiol i blodet hos en av genotypgrupperna. En kostintervention med fytoöstrogenrika livsmedel är möjlig hos patienter med prostatacancer. Men effekterna behöver undersökas ytterligare. Resultaten av denna avhandling kan vara användbara både för kliniker och forskare.

Text: Jakob Lundberg