Redovisningsval i mindre onoterade företag
Kort beskrivning
För att nystartade företag ska växa behöver de ha möjlighet till finansiering vilket kräver redovisning av hög kvalitet. Samtidigt lyfts förenkling fram som ett sätt att gynna nyföretagande, något som ofta innebär lägre krav på redovisning. Kraven är motstridiga och skapar en spänning som kräver avvägning av olika intressen i regleringen.
Genom tillgång till unika svenska data för onoterade företag undersöks vilka effekterna blir av mindre företags redovisningsval. Vi kommer undersöka om förenklad redovisning leder till sämre eller bättre möjligheter att växa. Genom undersökning av samtliga onoterade företag tar vi fram heltäckande kunskap om företagens egna bedömningar av hur redovisning ska designas. Utifrån kunskapen kan förslag ges på hur reglering av redovisning ska utformas för att stödja skapande och tillväxt av nya företag.
Den övergripande frågan vi ställer oss i detta forskningsprojekt är: Vad är effekterna av mindre onoterade företags redovisningsval? Mer specifikt undersöker vi om förenklad redovisning leder till sämre eller bättre möjligheter att växa.
Vår studie är tidsmässigt läglig då Bokföringsnämnden (BFN), den huvudsakliga normsättaren av redovisning för onoterade företag, just nu gör en översyn av K3- och K2-regelverken. I dialogmöten mellan BFN och redovisningsprofessionen i Sverige som skedde i november 2021 och maj 2022, där tre av våra projektmedlemmar närvarade, underströks behovet av ökade kunskaper om onoterade företags redovisningsval och om effekterna av dessa val. Därmed bidrar studien till aktuell utveckling av reglerad redovisning. Vidare bidrar studien till den framväxande forskningen om onoterade företag
Studien bygger på en omfattande insamling av data från svenska onoterade företag. Två typer av information är av intresse: 1) textbaserad kvalitativ data från årsredovisningar, och 2) kvantitativa uppgifter från bokslut, samt uppgifter om befattningshavare, styrelser och revisorer. Vår primära datakälla är Retriever Business, en databas som täcker samtliga aktiebolag i Sverige från 2002 och framåt. Maskinell textanalys möjliggör identifiering av nyckelord och teman i stora mängder ostrukturerade data, vilket låter oss dokumentera en rad olika redovisningsval.
Projektet är indelat i två delstudier:
1. I vilken utsträckning väljer mindre onoterade företag frivilligt redovisning med högt informationsinnehåll framför förenklad redovisning?
Här ser vi över både val av K2/K3 och specifika redovisningsval inom respektive regelverk, såsom val av aktivering av immateriella tillgångar, redovisning av leasing, avskrivningstider, nedskrivningar och nivå på upplysningar i noter. Ett ytterligare val, som endast tillgängligt för de minsta företagen i urvalet, är om företaget vill anlita en revisor eller inte. Att göra det ökar intressenternas potentiella nytta av årsredovisningen, men är kostsamt för mikroföretag.
Den beskrivande analysen dokumenterar förekomsten av valen och den påföljande statistiska analysen undersöker samband mellan val och företagens egenskaper till exempel med avseende på storlek, styrning och finansiell situation. Genom att identifiera incitament att minska kostnaderna eller öka transparensen i den finansiella rapporteringen, ökar förståelsen för företagens interna logik och möjligheten för normsättare (Bokföringsnämnden) att se över normsättningen.
2. Vilka effekter får företagens redovisningsval på kapitalkostnader och framtida tillväxt? Här ser vi även till övriga faktorer som kan stärka eller försvaga detta samband, det vill säga vi undersöker situationer i vilka valen har större eller mindre betydelse.
Forskare på Företagsekonomiska institutionen:
Jan Marton, projektledare
Marita Blomkvist
Emmeli Runesson
Niuosha Samani
Extern medverkande:
Pernilla Lundqvist, redovisningsspecialist på EY samt ordförande för expertgrupper på FAR