
Rehabilitering med rytm och musik – en studie av Ronnie Gardiner Method vid stroke
Kort beskrivning
Denna studie utvärderar effekterna av Ronnie Gardiner Method (RGM), en rytm- och musikbaserad träningsmetod, på balans, gångförmåga, kognition och livskvalitet hos personer som haft stroke. Åttio deltagare från tre svenska städer fördelas slumpmässigt till antingen 12 veckors RGM-träning eller en kontrollgrupp. Resultaten syftar till att stärka det vetenskapliga stödet för RGM, främja dess kliniska användning och potentiellt minska fallrelaterade vårdkostnader samtidigt som individers självförtroende, rörlighet och välbefinnande förbättras.
Om forskningen
REHABILITERING MED RYTM OCH MUSIK
Stroke kan leda till långvariga funktionsnedsättningar, särskilt avseende balans, gångförmåga och kognitiva funktioner. Den ökade fallrisken innebär stora konsekvenser för både individ och samhälle. Rehabilitering har visat sig effektiv, och forskning tyder på att rytm och musik kan ha positiva effekter.
RONNIE GARDINER METHOD – EN LOVANDE METOD INOM NEUROREHABILITERING
En metod som länge använts inom neurologisk rehabilitering är Ronnie Gardiner Method (RGM), men det vetenskapliga stödet är ännu begränsat. RGM kombinerar rytm, musik och rörelse för att utmana balans och kognitiva funktioner, vilket gör den lovande som rehabiliteringsmetod. Preliminära resultat visar positiva effekter på gång och balans hos personer med stroke, men fler välkontrollerade studier behövs för att stärka evidensen.
EFFEKTER AV RONNIE GARDINER METHOD FÖR PERSONER MED STROKE
Denna studie syftar till att utvärdera effekterna av RGM på balans- och gångförmåga hos personer i ett sent skede efter stroke (>6 månader). Även kognitiv funktion, motorik och livskvalitet undersöks, liksom deltagarnas upplevelser av träningen och dess påverkan på aktivitetsnivå och samhällsdeltagande. Certifierade RGM-ledare intervjuas för att identifiera eventuella anpassningar för målgruppen.
Totalt inkluderas 80 deltagare från Göteborg, Karlstad och Stockholm, som slumpmässigt fördelas till antingen 12 veckors träning (60 min, 2 ggr/vecka) eller en passiv kontrollgrupp. Efter studiens slut erbjuds kontrollgruppen träning. Fokusgruppsintervjuer genomförs med deltagare och ledare för att fånga deras upplevelser.
FÖRBÄTTRINGAR PÅ INDIVID- OCH SAMHÄLLSNIVÅ KAN FÅ BETYDELSE
Resultaten kan bidra till evidensbaserad klinisk praxis, förbättra strokerehabilitering och minska sjukvårdskostnader genom att förebygga fall. För individen kan RGM öka självförtroende, minska fallrädsla och förbättra livskvalitet. Om metoden visar positiva hälsoeffekter bör den implementeras i nationell strokerehabilitering.
Medlemmar
Shashank Ghai
Medicine doktor, Bitr universitetslektor
Karlstad universitet
E-post: shashank.ghai@kau.se
Christian Blomstrand
Professor emeritus
Göteborgs universitet
E-post: christian.blomstrand@neuro.gu.se
Lina Bunketorp Käll
Docent
Göteborgs universitet
E-post: lina.bunketorp-kall@neuro.gu.se
Emmelie Barenfeld
Medicine doktor, Universitetslektor
Göteborgs universitet
E-post: emmelie.barenfeld@neuro.gu.se