'Rethinking Integration': en komparativ studie om civilsamhället i utsatta och mångkulturella områden i Sverige

Syftet med projektet är att bidra till integrationsforskningen genom att analysera hur civilsamhället bidrar till integration i utsatta områden. Civilsamhällets verksamheter är av särskild betydelse eftersom de, inom en rad viktiga områden, på olika sätt stödjer integrationsprocessen: sysselsättning, anställningsbarhet, försörjning, språkkunskaper, hälsa och politiskt deltagande. I dagsläget vet vi lite om civilsamhället, dess aktiviteter, hur de fungerar och vad de åstadkommer. Den internationella forskningen har till och med beskrivit mångkulturella och utsatta områden som civila tomrum, då få formella civilsamhälleorganisationer finns registrerade. Men forskningen har främst fokuserat på formellt registrerade civilsamhällesorganisationer, vilket medför att vi vet lite om den roll som informell civil organisering spelar och vilka kollektiva och sociala resurser den ger upphov till. Mot denna bakgrund har projektet för avsikt att studera både det formella och informella civilsamhället och på så vis bidra till debatter om civilsamhällets former (civila tomrum, socialt kapital) och mångkultur, integration och inkludering.

Projeket undersöker civilsamhällets roll och funktion i utsatta områden i Göteborg och Stockholm. Vi analyserar vilken form aktiviteter tar (formella/informella), vem som organiserar vad för vem och mot vilka grupper aktiviteter riktar sig. Vi studerar hur civilsamhällets bidrar till integration utifrån en kombination av faktorer och erfarenheter utifrån genus, klass, nationalitet, språk, rasifiering, religion, erfarenheter av arbetsmarknaden samt immigrationsstatus och vistelselängd. På engelska kallas denna konceptualisering av ökande mångfald 'superdiversity'. Vi undersöker även vilka former av samverkan, exempelvis mellan civila organisationer, lokala aktörer och kommun och stad, som är gynnsamma för integration.

Projektet bygger på en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder och material. Vi använder oss av registerdata och statistisk modellering om civilsamhällets roll för integration inom olika domäner, tillsammans med komparativa kvalitativa fallstudier, micro-mapping av formella och informella organisationer och intervjuer med användargrupper och civilsamhällets ledare.