Risk- och skyddsbedömningar för våldsutsatta barn
Kort beskrivning
Detta är ett projekt som riktar sig till handläggare inom socialtjänstens barn- och familjeverksamheter (IFO) som bedriver myndighetsutövning. Projektet syftar till att utveckla och pröva strukturerade bedömningar i barnavårdsärenden där barn varit utsatta för våld (barnmisshandel) eller bevittnat våld mellan närstående vuxna. Forskargruppen har under ett flertal år utvecklat intervjuguider avsedda för yngre barn, äldre barn och föräldrar. Intervjuerna täcker de områden som man normalt sett behöver ha information om för att ta beslut om stöd eller andra åtgärder i barnavårdsärenden. Intervjuerna är konstruerade så att barn får möjlighet att göra sin röst hörd och berätta vad de varit med om.
Pågående forskning
För att uppfylla projektets övergripande syfte – att pröva användbarheten och genomförbarheten av strukturerade risk- och skyddsbedömningar inom ramen för den sociala barnavården – visade det sig vara nödvändigt med fortsatt utveckling av den version av metodstödet som fanns vid studiens start. Detta utvecklingsarbete har skett med stöd av annan finansiering än projektanslaget, i nära dialog med medverkande verksamheter och omfattat komplettering av de ursprungliga intervjuguiderna riktade till barn och våldsutsatta föräldrar med intervjuguider riktade till våldsutövande föräldrar eller föräldrar med låg motivation att tala om våld, stöd för akuta riskbedömningar inom ramen för barnavårdsutredningar och mottagningsenheter, ett användarstöd samt stöd för internutbildningar för att upprätthålla användningen av iRiSk.
Forsknings- och innovationskontoret vid Göteborgs universitet har bidragit med etablering av en digital plattform för projektets material. Totalt 30 kommuner/verksamheter har varit involverade i arbetet. Av dessa har 14 kommuner/verksamheter bidragit med data från barn (N=34) och/eller föräldrar (N=33), och/eller genom intervjuer med personal (N=38) och chefer (N=8).
Verksamheterna som bidragit med forskningspersoner har efter utbildning i metoden följts av en forskare som har erbjudit regelbundna metodkonsultationer för handläggare, workshops i arbete med risk- och skyddsbedömningar, samt stöd till ledningen i implementeringen av metodstödet. I tillägg till dessa verksamhetskontakter har forskningsintervjuer, i huvudsak av en annan forskare i forskargruppen, genomförts med personal.
Vid avslutningen av forskningsprojektet föreligger ett empiriskt underlag för att besvara de flesta av studiens frågeställningar, och publicering av resultaten pågår. Det finns en version av metodstödet som vi bedömer bidrar till att göra strukturerade risk- och skyddsbedömningar användbara och genomförbara inom ramen för barnavårdsutredningar, även om fortsatt vetenskaplig prövning är nödvändig.
Rapporten "Införandeår för risk-/skyddsintervju vid våld i familjen"
Vidareutveckling av projektet
Vissa av projektets frågeställningar visade sig inte vara möjliga att besvara inom ramen för den befintliga studien, på grund av stora utmaningar förknippade med implementering av metodstödet och uppföljning av ärenden. Dessa utmaningar hänger i hög grad ihop med det faktum att det idag saknas forskningsvana och infrastruktur för forskning i den sociala barnavården och socialtjänsten generellt, vilket förstärker de svårigheter med praktiknära forskning som kan ses i verksamheter som barnavården, präglade av hög arbetsbelastning och stor personalomsättning. En annan faktor är att en del av rekryteringen av verksamheter gjordes under pandemin, vilket försvårade rekryteringen och upprätthållande av engagemanget i verksamheterna.
För att besvara de frågeställningar som inte kunnat besvaras inom ramen för studien har forskargruppen inlett ett samarbete med forskare vid Karlstad universitet , FoU Välfärd Värmland, och frågan om risk- och skyddsintervjuernas funktion vid bedömningar och beslut om insats kommer att undersökas vidare, dels i den pågående s.k. SAVE-studien av barnavårdsutredningar i ärenden med våld i 26 kommuner i 6 län (2023), dels i ett projekt där metodstödet implementeras inom ramen för ordinarie regional stödstruktur för socialtjänsten i Region Värmland för att sedan följas upp (2023-2026).
Forskargruppen har också etablerat ett samarbete med THL i Finland som också prövar materialet bland verksamheter som arbetar med våld i nära relationer. I detta samarbete har vi harmoniserat avidentifierade data vilket möjliggör en hopslagning för att erhålla ett större statistiskt underlag för fördjupade psykometriska analyser samt test av överenstämmelse av information föräldrar respektive barn. Data har även slagits ihop från tidigare iRiSk-projekt för analyser kring implementeringen av rutiner för standardiserad kartläggning kring våld i nära relationer inom den sociala barnavården.
Verifikation för tillämpning
Forsknings- och innovationskontoret (FIK) vid Göteborgs universitet stödjer iRiSk-projektet genom finansieringsprogrammet Verifikation för tillämpning (VFT). Projektet syftar till att öka användbarheten av iRiSK-metoden, genom en tal-till-text-funktion. Med hjälp av artificiell intelligens (AI) kommer vi att testa en tal-till-text-funktion som omvandlar tal från intervjuerna i barnavårdsutredningar till text. Transkriptionen i form av frågor och svar från intervjun skall komplettera handläggares minne och tolkning av samtalet. Vi vill undersöka om:
- ett AI-stöd kan användas i barnavårdsutredningarna
- AI-stödet underlättar tillgängligheten till metoden
- AI-stödet faciliterar kvalitet i sammanställningen i form av detaljrikedom, precision och omfattning.
FIK har tidigare stöttat projektet genom att ta fram en hemsida för användare där material tillhörande metoden kan anpassas för det enskilda ärendet och laddas ned eller skrivas ut.
