Rök runestone revisited
Kort beskrivning
Rökstenen i Östergötland är Sveriges, och världens mest kända runsten. Den är känd för sin långa och gåtfulla inskrift, men kanske allra mest för att man tidigare trott att en passage på stenens framsida nämnde den gotiska kungen Theoderik den store. I projektet Rök Runestone Revisited undersöktes hur den gamla tolkningen kunnat leva kvar så länge och vilka föreställningar som bör omprövas i och med det nya sättet att förstå inskriften.
Projektbeskrivning
Rökstenen i Östergötland är Sveriges, och världens mest kända runsten. Den är känd för sin långa och gåtfulla inskrift, men kanske allra mest för att man tidigare trott att en passage på stenens framsida nämnde den gotiska kungen Theoderik den store.
Bo Ralph kunde emellertid 2007 visa att passagen mer sannolikt är en gåta om solljuset. I en förstudie till det här projektet föreslog jag hur solljuset faktiskt är ett tema för ytterligare gåtor (Holmberg 2016).
Projektet Rök Runestone Revisited undersökte hur den gamla tolkningen kunnat leva kvar så länge och vilka föreställningar som måste omprövas i och med det nya sättet att förstå inskriften. Det handlade om att på Rökstenen pröva tre olika nycklar:
- Analys av ideologiska motiv i tidigare forskning (delstudie 1)
- Analys av inskriftens intertextualitet (delstudie 2)
- Analys av monumentets plats i landskapet (delstudie 3)
Den artikel som bäst sammanfattar projektets tolkning av inskriften är denna:
Holmberg, Per 2021. Reading runes with the sun. A geosemiotic analysis of the Rök runestone. Multimodality and Society, 1(4), 455–473.
Delstudie 1: Ideologiska motiv i tidigare forskning
Deconstructing the Rök – Ravenna connection
I projektets första delstudie undersöktes hur tidigare forskning etablerat föreställningen om att Rökstenens inskrift refererar till den gotiske härskaren Theoderik den store. Analysen fokuserar två forskare: dels Elias Wessén, svensk professor i nordiska språk, som publicerat vad som räknas som standardtolkningen av Rökstenens inskrift, dels Otto Höfler, tysk professor i germanistik och folklivsforskning, som argumenterat för att Rökstenens Theoderik framträder som ett objekt för germansk ledarkult. Analysen visar hur Wesséns tolkning kan förstås som ett inlägg i en långvarig och hetsk debatt med Höfler. Wesséns position är att vi inte kan veta något om varför Theoderik nämns i inskriften. Denna skeptiska hållning har visserligen varit effektiv mot fortsatt nationalistisk läsning av inskriften, men har också gjort det svårare att ifrågasätta att Theoderik nämns.
Se vidare: Holmberg, Per 2020. Nation and race in the twentieth century scientific discourse on Viking Age runestones. In: E. Aussant & J.-M. Fortis (eds), History of Linguistics 2017. Selected papers from the 14th International Conference on the History of the Language Sciences (ICHoLS 14), Paris, 28 August –1 September. Amsterdam: John Benjamins.
Delstudie 2: Inskriftens intertextualitet
Labyrinths of riddles
Syftet med projektets andra delstudie var att pröva hur Rökstenens inskrift kan förstås mot bakgrund av andra äldre nordiska texter. I den tidigare forskning som utgått från att inskriften syftar på Theoderik och andra nu glömda hjältar har det varit naturligt att söka textparalleller i hjältedikter av olika slag. Om Rökstenens inskrift i stället är uppbyggd som en serie av gåtor, bör paralleller sökas i annan s.k. enigmatisk litteratur med gåtor eller frågor om tillvarons mysterier. Studien visar att inskriften står i nära relation till en sådan text, nämligen till eddadikten Vafþrúðnismál. Analysen urskiljer nio gåtor i Rökstenens inskrift. (De två raderna med krysschiffer läses nämligen här, till skillnad från i Holmberg 2016, som två olika gåtor.) De flesta gåtor tycks direkt eller indirekt handla om solen, och gåtornas innehåll kan jämföras med strofer ur Vafþrúðnismál. Att just solgåtor valts för inskriften kan ha haft kopplingar till naturfenomen som kan ha skapat oro för att solen skulle mista sin kraft.
Se vidare: Holmberg, Per, Bo Gräslund, Olof Sundqvist & Henrik Williams 2020. The Rök runestone and the end of the world. Futhark. International Journal of Runic Studies, 9/10 (2018/2019), 7–38.
I en utveckling av analysen föreslås att gåtorna är ristade för att lösas just vid höstdagjämningen, då man firade nyår.
Se vidare: Holmberg, Per 2021. Rök runestone riddles revisited. Maal og Minne, 112(2) (2020), 37–55.
Delstudie 3: Monumentets plats i landskapet
Reading runes by the roads
Projektets tredje delstudie tog upp frågor om Rökstenens placering, för att resa en sten måste på något vis ha att göra med vad man fysiskt har kunnat erfara från den utvalda platsen. Analysen visar hur den västliga riktningen mot Omberg är en nyckel till Rökstensmonumentets tolkning. Om stenen ursprungligen varit rest med sin högsta smalsida mot väster så har solens rörelser under dygnet samspelat med inskriftens läsning och tolkning. På så vis förklaras exempelvis varför inskriften på stenens höga smalsida är ristad uppifrån och ner: denna rad – vänd mot väster – är en (tionde) gåta som handlar om solnedgången. Inte bara människor färdas på vägen västerut, också himlakropparna reser i denna riktning, liksom de döda på sin väg mot Valhall.
Se vidare: Holmberg, Per 2021. Reading runes with the sun. A geosemiotic analysis of the Rök runestone. Multimodality and Society, 1(4), 455–473. (En rättelse: Henrik Williams har 2022-03-23 påtalat att verbet i den solgåta som artikeln identifierar på andra smalsidan bara kan vara þyrja med betydelsen ’flyga fram’.)
Två gåtor på stenens baksida nämner tjugo kungar. Detta parti har gällt för att vara extra svårbegripligt. I en analys av möjliga samband mellan de olika delarna i inskriften förslås lösningen att detta är stjärngåtor. Om inskriften huvudsakligen handlar om solens rörelser, kan svaret på dessa gåtor ha varit de stjärnor som under höstdagjämningens natt kan ses följa solens bana västerut.
Se vidare: Holmberg, Per 2022. Watching Star Wars with Viking Age Subtitles. An analysis of cohesion and coherence in the Rök runestone inscription. Arkiv för Nordisk Filologi, 137, 5–31.